Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Vinrankan. För Läseboken av Ernst Hemmendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och oktober. En fransk författare skildrar den sålunda:
»När städernas arbetare och arbeterskor kunna få
anställning vid vinskörden, lämna de sitt vanliga arbete
i sticket och skynda ut i det fria, i den friska luften och
solskenet. Två till tre veckor njuta de av det fria livet,
av vinet och druvorna, varav de få förtära så mycket de vilja,
och när skörden är slut, återvända de, upplivade av solsken
och ungt vin, till sitt enformiga arbete, överlyckliga över
slantarna, som skramla i fickorna. Medan druvorna plockas,
stiga arbetarnas muntra skratt upp ur vingårdarnas täta
lövverk, och under glada samtal går arbetet med fart
framåt. Män, kvinnor och barn klippa av druvorna med en
lång sax och lägga dem i små korgar. Dessa tömmas i
större korgar. Sedan hälles deras innehåll i sin tur i stora
behållare, lastade på kärror.
En festlig stund under skördetiden är frukostrasten.
Glada och uppsluppna lämna män och kvinnor sina korgar
för att uppsöka en skuggig plats. Unga pojkar, som äro
begivna på tokiga upptåg, försöka sminka flickorna med de
blå druvorna, och flickornas rödfärgade, lustiga ansikten
komma hela skaran att brista i skratt. Så tas matsäcken
fram, och hela sällskapet börjar under skämt och glam
att äta. Även hemfärden på aftonen sker under sång och
glädje. När den sista druvan klippts av, smyckas vagnarna
och deras dragare med kransar av vinlöv och blommor,
och man ger en stor fest för skördefolket.»
För att få vin av druvorna pressar man saften ur dem.
Detta tillgick förr i tiden så, att man lade dem i stora kar med
en mängd små hål i botten. Därefter steg en barfota man
upp i karet och trampade sönder druvorna, så att saften rann
ner i ett annat kar därunder. Detta tillvägagångssätt hade
den nyttan med sig, att kärnorna, vilka ge saften en kärv smak,
ej krossades. Men då detta bruk med rätta anses för osnyggt,
har det övergivits utom i vissa trakter av det sydligaste
Europa. I stället användas vinpressar, som äro så inrättade,
att ej heller i dem kärnorna krossas. Med dem går också
arbetet mycket fortare undan.
Den utpressade saften, som tappas på stora fat, bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
