Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Silkesfjärilen. För Läseboken av Lars Gabriel Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutar han spinna. Där förut larven satt, hänger nu en guldgul
eller gråvit boll av fina silkestrådar, stor som ett duvägg.
Det är den s. k. kokongen. Öppnar man en sådan, finner man
N larven liggande där inne som uti en väl tillsluten kammare.
Men det lilla djuret har nu ett helt annat utseende än några
dagar förut. Det är ej längre en larv utan en puppa, som
ligger där alldeles orörlig, omgiven av en hård hud. Hon
ser livlös ut, men död är hon ej, ty i hennes inre
pågår ett livligt arbete. En del av larvens organ och
kroppsdelar dö bort, men i stället bygges det upp en helt ny
organism, alldeles olik den gamla. Byggnadsämnen härtill
har larven samlat under sitt flitiga ätande. Det är fjärilen,
som nu håller på att skapas.
På nittonde dagen efter det larven spunnit in sig, öppnas
kokongen och ut kommer då en medelstor, ullig, gråvit
fjäril, som till en början är fuktig och slankig, men som
snart torkar i luften och hårdnar.
Men hur har han kunnat komma ut ur sitt fängelse?
Käkar eller tänder att bita av trådarna med har han ej,
och slita av dem orkar han icke. Men han har andra medel
att hjälpa sig med. Han avsöndrar ur munnen ett slags
frätande spott, som löser upp trådarna. Sedan är det inte svårt
för honom att tränga sig ut i det fria.
Den frigjorda fjärilen lever ej länge, blott några få dagar,
och under den tiden äter han ingenting. Den saken har
larven gjort undan. Hannarna äro något mindre och rörligare
än honorna, vilka standom knappt flytta sig från stället.
De äro till blott för äggläggningen, och då den
försiggått, dö de allesamman, både hannar och honor. Äggen
övervintra, om de ej, som i varma länder ofta sker,
utvecklas redan samma sommar. Där kunna två till tre, ja
ända till fem generationer följa varandra under en enda
varmtid.
•
Silkesfjärilns egentliga hemland är Kina, där
silkesodlingen stått högt i hela fyra årtusenden. Fastän all
utförsel av det värdefulla djuret var belagd med dödsstraff,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
