- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 1. Europa utom Sverige /
186

(1911-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Silkesfjärilen. För Läseboken av Lars Gabriel Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kom det dock så småningom jämte mullbärsträdet till övriga
delar av Asien och därifrån i början av medeltiden till
Europa. Sägnen berättar, att två munkar i sina ihåliga
vandringsstavar smugglat in både mullbär splantor och
fjärilägg samt erbjudit dem åt kejsaren i Konstantinopel år 555.
Säkert är, att Balkanhalvön var odlingens första hemland
i Europa, och att den därifrån jämförelsevis sent spred sig
till övriga länder kring Medelhavet, där silkesodlingen nu
är en ytterst viktig näringsgren.

I dessa länder lever silkesfjärilen icke ute i det fria utan
inne i varma rum, där temperaturen måste hållas mellan 18
och 20° C. Där matas larverna omsorgsfullt med
mullbärs-blad. Då de äro färdiga att spinna in sig, anskaffar man
åt dem en mängd kvistar, vid vilka de fästa sina
kokonger-Av dessa väljer man ut de största och bästa och låter dem
ligga, till dess fjärilarna kommit fram. Det silke, som man
får av dessa kokonger, duger emellertid ej, emedan det förstörts
av den förut omtalade frätande vätskan. I de kokonger, som
skola användas till tråd, är det följaktligen nödvändigt att döda
pupporna. De läggas därför i en varm ugn eller behandlas
med vattenånga, varefter de torkas och avhasplas. Då detta
skall ske, lägger man dem först i kokhett vatten, vilket
upplöser det klibbiga ämne, som sammanhåller trådarna. Sedan det
yttersta, hoptrasslade lagret av kokon gen tagits bort, kan man
av densamma upphaspla en tråd av 600, någon gång ända
till 900 meters längd. Man får då så kallat råsilke. Dess
trådar bestå emellertid av flera hoptvinnade kokongtrådar —
en enda tråd skulle nämligen bli alldeles för fin och ohållbar.
Därför hasplar man samtidigt av flera kokonger, 3—8 eller
ännu fler, allt efter den önskade grovleken på silket. För
ett kilogram silke erfordras i allmänhet 4 kg. torkade
kokonger eller omkring 600 stycken. Innan råsilket utsläppes i
handeln i form av tråd, tyg o. d., måste det på flera
sätt beredas och ger härigenom upphov till en högst
betydelsefull industri.

De rikedomar, sidenindustrien skänkt framför allt åt
Kina och Japan men även åt många av Europas länder,
ha gjort, att även här uppe i Norden försök gjorts att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/51/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free