Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Louis Pasteur. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snabbt i graderna, och år 1867 utnämndes han till
professor vid universitetet i Paris.
Då Louis Pasteur i trettioårsåldern slog in på studiet av
bakterierna, den vetenskap, där han sedan vann världsrykte,
hade han redan gjort åtskilliga betydelsefulla upptäckter
inom kemien. Att Pasteur kom att syssla med bakteriologien,
som ju faller inom biologiens område, berodde på en
tillfällighet.
Yid denna tid utkämpades häftiga strider mellan
vetenskapsmännen angående orsakerna till jäsningsföreteelserna i
naturen — förruttnelsen, förmultningen, den långsamma
förbränningen. Världsberömda kemister förfäktade den åsikten,
att det var beröringen med luftens syre, som åstadkom
jäsningen. Men åtskilliga biologer hade börjat hålla före, att
denna berodde på att små levande organismer kommit dit
och förorsakat s. k. infektion (bemängning med bakterier).
Det såg emellertid ut, som om kemisterna skulle avgå
med segern.
Hedan från början lutade Pasteur åt biologernas
uppfattning. Då han grep sig an med problemet, förutsåg han
emellertid, att det skulle krävas lång tid och grundligt
tålamod för att komma till verklig klarhet. Men han ägde den
äkta vetenskapsmannens outtröttlighet. Han studerade
jäsningsföreteelserna så, som ingen förut studerat dem. Timme
efter timme, dag efter dag satt han böjd över mikroskopet,
och slutligen blev han på det klara med problemet: det var
biologerna, som hade rätt. Ingen jäsning inträder, förrän
infektion av bakterier, ett slags svampar, ägt rum. Dessa
äro blott en bråkdels mm i genomskärning. Pasteur kunde
också visa, att bakterierna förete många olikheter med
varandra både med avseende på skapnad och verkningar.
Somliga se ut som små klot, andra åter likna små stavar.
Av dessa senare äro en del raka, en del böjda eller
skruv-formiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
