- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 1. Europa utom Sverige /
191

(1911-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Louis Pasteur. För Läseboken av Marie Louise Gagner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att Pasteur ägnade sig åt bakteriefrågan blev alldeles
särskilt betydelsefullt, därigenom att han så grundligt
lärde känna de skadliga bakterierna och lyckades utfinna
medel att bekämpa dem. Så lärde han människorna att
genom uppvärmning till 70 ä 75 gr — pasteurisering —
skydda mjölken mot mjölksyrebakterien. Aven ölets och
vinets bakterier gjorde han oskadliga, och detta betydde
ofantligt mycket för ett vinproducerande land som
Frankrike.

Även i fråga om en annan viktig fransk näringsgren,
odlingen av silkesmasken, spelade Pasteurs upptäckter på
bakte-riologiens område en synnerligen betydelsefull roll. I södra
Frankrike sammanhänger, kan man säga, en stor del av
befolkningens liv med silkesmasken. Där den odlas i större
skala, kan man få se ofantliga lador med våningar av
gallerverk, där tusentals silkesmaskar klättra omkring.

Med spänd uppmärksamhet iakttager man där de ömtåliga
larverna. Faller temperaturen hastigt, blir det oro bland
odlarna av silkesmask. Men om allt går lyckligt, står
glädjen högt i tak, när äntligen skördetiden är inne. Ty
en lyckad skörd ger odlaren god vinst för mödan. Men så
kan ett år skörden misslyckas, och då hotas många
människor av ruin.

I mitten av 1800-talet drabbades hela den silkesodlande
världen med undantag av Japan av en svår olycka:
silkesmasken tycktes vilja dö ut. Förgäves utlovades de allra
största belöningar åt den, som kunde utröna farsotens
natur och finna på medel mot densamma. År 1865
nedgick silkesskörden så starkt, att man i Frankrike
beräknade en förlust på 100 miljoner francs.

Pasteur, som vid denna tid var upptagen av ett viktigt
upptäcktsarbete på annat område, slet sig endast med
motvilja från detta för att söka bot för farsoten på silkesmasken.
Men när han väl bestämt sig för att taga itu med
uppgiften, ägnade han sig av alla krafter däråt. Under fem års
tid uppehöll han sig flera månader av året på en plats, där
farsoten gått svårt härjande fram. I det lilla hus han
bebodde sysslade han med silkesodling, och hans hustru och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/51/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free