Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. Ett nattligt oväder i Alperna. Av Friedrich von Tschudi. Från tyskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börjar en vild jakt av gulaktiga moln. Djupt där nedanför
vilar den mörka dalen i dödstystnad.
Korna vakna och bli oroliga. Varma vindstötar komma
farande mellan bergstopparna och susa sakta i buskarna
och de låga furorna. Jökelvattnen få liv. På avstånd
börjar det mullra dovt. Det är kamp och strid i de övre
luftlagren. Det blixtrar allt tätare och skarpare över de
högsta alpspetsarna. Korna resa sig och samlas. Med dovt
råmande ger skälikon tecken till uppbrott, och snart är
hjorden tätt skockad kring kojan. Ännu ligger luften tung och
tryckande över fjällen. Några stora regndroppar falla snett
på kojans tak, under vilket herdarna ännu sova lugnt.
Då fräser ur närmaste ljusa moln en svavelgul blixt
som en eldorm ned bland klipporna — som gift biter
det i ögonen — en skarp knall följer, molnen stå i lågor
runtomkring. Åskslagen dåna om varandra, himmeln brakar,
jöklarna bäva. I ljusa strimmor forsar haglet tätt ned på
säterängen. Högt råma de träffade djuren. Med svansen i
vädret och tätt slutna ögon löpa de darrande om varandra
i riktning med vinden.
Nu springa de halvnakna herdarna med ett ämbar stjälpt
över huvudet ut bland den sprängda hjorden, jodlande,
bannande, lockande. Men de vilda kreaturen varken höra
eller se något mer. Halvt stönande, halvt råmande rusa
de med framsträckt huvud och upplyft svans i blind
ångest rakt fram. Det är en fasansfull stund.
Herdarna veta sig ingen råd. Än är det svart natt, än är det
bländande ljust. Haglet smattrar på ämbaret och träffar de
nakna armarna och benen som skarpa hugg.
Slutligen är dock en del av hjorden samlad igen.
Vindarna ha drivit bort de hotande molnen. På haglet följer ett
stritt regn. Korna stå kring kojan ända till knäna i smuts,
hagelkorn och vatten, och från klippa till klippa återkastas
de enstaka knallarna av den alltmera avlägsna åskan — men
ett par av de vackraste djuren ligga krossade nere i avgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
