- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 1. Europa utom Sverige /
316

(1911-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Gammel-Svenskby. För Läseboken av Anton Karlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina grannar som hedningar, och det vilja svenskarna inte
riskera.

Att elda med ved skulle bli alldeles för dyrbart här. På
sin höjd kan det komma i fråga att någon gång göra upp
en brasa med ris och kvistar från pilträden nere vid floden.
Men det vanliga bränslet är torkad gödsel eller halm, vars
användning är mycket tidsödande, eftersom en person
ideligen måste hålla på att mata ugnen, så länge brasan skall
hållas vid liv.

Vilket språk talar man i Gammel-Svenskby? Det är en
gammal svensk dialekt, vilken närmast är släkt med den,
som talas på de svenskspråkiga öarna utanför Estlands
kust: Nuckö, Vormsö och andra. Men den är starkt
uppblandad med estniska, tyska och ryska ord.
»Gammelsven-skarnas» tungomål är därför så pass olikt vårt nutida språk,
att då läraren i skolan talar detta, förstå barnen honom i
början icke alls. Efter hand få de emellertid lära sig även
»riktig svenska» och dessutom både tyska och ryska. Så det
blir fyra språk, som »gammelsvenskarna» småningom lära sig
att tala. Men det göra de utan svårighet, ty de äro ett
begåvat folk och överträffa i det avseendet betydligt de
kringboende ryssarna, ja, även de tyska kolonisterna.

Familjenamnen i Gammel-Svenskby äro dels
genitivformer av gårdsnamn, t. ex. Hoas (Hagens), Malmas
(Malmens), dels vanliga svenska efternamn, också i genitiv,
såsom Albärs (Albergs), dels slutligen förnamn i genitiv, t. ex.
Hansas, Knutas, Annas. Förnamnet sättes efteråt. För
att hindra förväxling mellan flera personer, som tillhöra
samma släkt och ha samma förnamn, får man därjämte ofta
angiva även faderns, stundom även farfaderns namn, t. ex.
Malmas Gustoffs Peter eller Hoas Kals Kristians Josef.
Är så familjenamnet ett öknamn, vilket ibland händer,
såsom t. ex. »Lunkat Sima» (Halte Simon), kan man få höra en
förhoppningsfull yngling kallas Lunkat Simas Anders Kal.

Den, som får tillfälle att göra ett besök i
Gammel-Svenskby, ångrar aldrig den färden. Där, om någonstädes,
stå gästfrihetens dörrar öppna på vid gavel. Svenskar äro
kärkomna i denna lilla koloni av landsmän, som själva dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/51/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free