Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 59. Vegas färd kring Asien och Europa. Efter Th. M. Fries, A. E. Nordenskiöld, H. Simmons, Anton Stuxberg m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vega. Fartyget hade förut använts till sälfångst vid
Grönland ocli var därför beklätt med en så kallad ishud av ett
mycket hårt och segt träslag, som stod bra emot de skarpa
isstyckena. På provianteringen nedlades särskilt stor
omsorg. Tack vare den torde Yegaexpeditionen ha varit den
första i sitt slag, som alldeles slapp undan den
fruktansvärda skörbjuggen.
Professor Nordenskiöld hade med sig sex andra
naturforskare. Han var nämligen ej den, som nöjde sig med
att bara tränga fram genom ett förut okänt område och
kartlägga det, utan han intresserade sig för allt, som rörde
naturen i det land han passerade. Han var själv en verklig
vetenskapsman, som ville utforska berg och jordlager, klimat,
befolkning, djurliv och växtvärld överallt, där han trängde
fram.
Befälet på fartyget fördes av löjtnanten, sedermera amiralen
Louis Palander. Han hade att svara för fartyg och
människoliv men var också livligt intresserad av forskningarna. Det
övriga befälet och besättningen utgjordes av frivilliga från
flottan. Inalles var det 30 man ombord.
Den 22 juni 1878 avgick Yega från Karlskrona och anlöpte
sedan andra skandinaviska hamnar för att lasta in olika
delar av utrustningen. I början av augusti var expeditionen
inne i Karahavet, som befanns vara ganska isfritt. Där möttes
man av ett oväntat rikt djurliv. Och vid Jenisejs mynning
gjorde expeditionens botanist rika skördar av tundrans växter,
som då stodo i fullt flor med stora, färgrika blommor.
Men sedan började det gå långsammare att komma
fram. Färden avbröts ideligen av ishinder och av tjocka, vilken
kunde vara i flera dygn. Den 19 augusti rundade Yega
emellertid Asiens nordligaste udde, Kap Tjeljuskin. Alltjämt
visade det sig, att Nordenskiölds beräkningar höllo streck:
närmast utmed kusten fanns det en öppen ränna i isen.
Det svåraste hindret för sjöfarten var ej isen utan de
många grunden i farvattnet och de envisa dimmorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
