Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 59. Vegas färd kring Asien och Europa. Efter Th. M. Fries, A. E. Nordenskiöld, H. Simmons, Anton Stuxberg m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan Nordenskiöld passerat Kap Tjeljuskin, var hans
närmaste mål de Nysibiriska öarna. De äro kända för sin
utomordentliga rikedom på betar och skelettdelar efter
mammut, ett slags stora elefanter, som fordom levat i norra
Sibirien, öarna äro därför en riktig guldgruva för dem,
som leta efter elfenben. Även ben av noshörning, uroxe
och andra stora däggdjur finnas här i massor. Men tyvärr
blev vädret stormigt och ostadigt, så att man ej vågade
gå in i det grunda farvattnet närmast öarna. Och sända
ut småbåtar kunde man ej heller, eftersom ingen lämplig
ankarplats fanns. Det gällde också att raska på, om man
ville hinna ut i Stilla havet det året, ty vintern var i
annalkande och började isbelägga vattnet även inne vid land.
Dessutom blevo nätterna så mörka, att man ej kunde gå
fram i det okända farvattnet efter solnedgången utan måste
ligga stilla. Och på dagen tvingades man allt oftare av
dimman att stanna.
Sakta men säkert arbetade sig dock Yega fram genom den
växande isen. Gång på gång måste fartyget backa och taga
sats mot något envist isblock, som spärrade vägen. Och
på sina ställen hade drivisen packat ihop sig så, att man
fick ligga och vänta, tills strömmen drev bort isblocken.
Alltmer närmade sig dock våra upptäcktsfarare Berings
sund, och alla gladde sig åt att snart vara ute på öppet
vatten igen. Då blev Yega den 28 september ohjälpligt
stoppad av isen. Det var då endast några få mil kvar till
Berings sund. Man fick sedan veta, att vid samma tid ett
amerikanskt valfångstfartyg legat endast en halv mil längre
åt öster och lyckats taga sig ut genom Berings sund.
Hade Yega blott kommit en timme tidigare, så skulle
nordostpassagen ha kunnat göras på en sommar. Men nu fick
man rusta sig för en övervintring. Detta var en mycket svår
missräkning för Nordenskiöld och hans kamrater. Men den
blev också den enda.
Nordenskiöld och Palander visste alltför väl, att det
icke var någon lek att övervintra uppe i Ishavet. Många
voro de fartyg, som hade blivit sönderpressade av packisen
Den kan torna upp sig så högt, att den reser sig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
