Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 87. Charles Gordon och hans kamp mot slavhandeln i Afrika. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
negerbyar och rövade bort hela befolkningen. Det ena
bandet människorövare organiserades efter det andra. Dessa
trängde allt längre in i landet och ödeläde stora sträckor,
där det förr bott fredliga, enkla, lyckliga herdefolk. Egyptiska
regeringen visste mycket väl om eländet, men Mohammed
Alis efterträdare, som voro svaga, karaktärslösa män, gjorde
ingenting för att hindra det. Ja, sedan slavjägarna börjat
årligen betala in en viss skatt till regeringen, fingo de
tvärtom bistånd av myndigheterna.
Men i Europa började förskräckliga rykten utbreda sig
om slavhandeln i Afrika. Man upprördes och skämdes över
de europeiska slavhandlarnas framfart, och vid början av
1860-talet tvungos dessa att draga sig tillbaka. Men de
lärdomar de gett sina egyptiska och arabiska kamrater hade
fallit i god jord. Dessa skötte nu slavjakten alldeles som
européerna gjort. Med tiden blevo de arabiska
slavhandlarna allt mäktigare, ja, några av dem förvärvade så stora
rikedomar och hade så många trupper och befästa platser,
att de med rätta kunde kallas slavkungar. Inom sina områden
styrde de med nästan oinskränkt makt. Mest betydande av
dem alla var Zubair Hachama, »Svarta paschan» eller
»Rov-djurspaschan», som han kallades för sitt hemska, vilda
utseende. Han rådde över m/3r än trettio stationer, och hans
namn var fruktat i hela Sudan.
Allteftersom slavjägarna växte till i makt, började de
uppträda mer självständigt mot egyptiska regeringen, och
slutligen upphörde många av dem att betala skatt. Förgäves
försökte då kediven kväsa dem. Slutligen, då ett krigståg
skulle företagas mot det fruktbara området Darfur i Egypten,
måste kediven begära hjälp av Zubair. Företaget lyckades,
och Zubair utnämndes till pascha. Men därmed var han
visst inte nöjd. Han ville bli generalguvernör över hela
den nya provinsen och var nog djärv att själv bege sig till
Kairo för att anhålla därom. Det sägs, att han förde med
sig en summa av inemot två miljoner för att muta kedivens
rådgivare med, om så skulle behövas.
Men ändå misslyckades Zubair fullständigt. Han blev
fängslad och hölls kvar i Kairo. Hur han skulle rasa över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
