Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 99. Thomas Alva Edison. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efteråt på en tavla. Skulle man ej kunna förena biografen
med fonografen och på det viset få riktigt naturliga
teaterföreställningar även på biograferna? Edison har gjort många
försök därmed. Men ännu åtminstone har han inte lyckats.
*
Yi komma nu till en uppfinning, som kostade Edison
lika mycket arbete som fonografen, nämligen den elektriska
glödlampan. Så länge man ännu ej kunde åstadkomma andra
elektriska lampor än de stora båglamporna med sina två
kolspetsar, som rätt hastigt förbrändes i fria luften, så länge
kunde elektriciteten ej ersätta fotogenlamporna i hemmen.
Båglamporna med sitt starka, bländande ljus lämpa sig
nämligen endast för upplysning av gator och torg eller av mycket
stora lokaler.
Emellertid hade man börjat experimentera med att leda
in fina trådar av metall eller kol i en lufttom glaskolv och
bringa dem till glödning medelst en elektrisk ström. Detta
var början till den elektriska glödlampan. Men ingen hade
lyckats åstadkomma någon praktiskt användbar lampa av
detta slag, då Edison tog saken om hand. Det gällde först
och främst att få tag i ett ämne, som läte forma sig till
riktigt smala men ändå hållbara trådar. Först höll Edison
på i över ett års tid med att pröva trådar av olika
metaller, men ingen dugde, ty när strömmen släpptes på i hela
sin styrka, smälte metallen.
Efter alla dessa misslyckade och tålamodsprövande
experiment stod uppfinnarens hopp till kolet. Han tog en bit stark
bomullstråd, böjde den i form av en hårnål och inneslöt den i
en form av nickel, som han satte in i en het ugn. Där fick
den ligga och långsamt förkolna. Efter fem timmar togs
nickelformen ut igen, och när den var avsvalnad, plockades
tråden försiktigt fram. Den gick genast sönder. Då måste
man börja på nytt igen. När Edison och hans medhjälpare
Bachelor hållit på i två och ett halvt dygn, lyckades de få
en tråd förkolnad, utan att den sedan brast. Men just som man
skulle fästa den vid en elektrisk ledningstråd, gick den
sönder- Pet var på kvällen, och Pachelpr var alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lffsp/52/0223.html
