Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 100. Bomullsväxterna. Efter N. G. Lagerheim m. fl. - 101. Booker Washington. För Läseboken av Ruth Englund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omöjligt för vita människor att stå ut med arbetet på plantagerna.
Det förmå endast negrer. Utrustade med stora halmhattar på
huvudet till skydd mot de brännande solstrålarna, gå de vid
skördetiden omkring och plocka försiktigt ut bomullen ur de
mogna kapslarna. De stoppa ned den i en säck, som de ha
fastgjord vid midjan. När säcken är full, tömma de
innehållet i stora korgar, vari skörden föres hem. Som frukterna
mogna på olika tider, får man skörda flera gånger om året.
I särskilda maskiner blir bomullen befriad från skalrester
och frön. Därefter packas den i stora balar, som pressas
ihop till minsta möjliga utrymme. Hela världens
produktion av den fjäderlätta varan uppgår till ej mindre än
omkring 3 miljoner ton.
Bomullsväxtens frön, vilka äro stora som apelsinkärnor,
komma till nytta på sitt sätt. Av dem pressar man en olja,
som användes för tillverkning av tvål och margarin. Rätt
ofta får den även ersätta olivolja vid matlagning. En stor
del av den »olivolja», som säljes i Förenta staterna, är nog
i själva verket bomullsfröolja. Av de nypressade fröna gör
man bomullsfrökakor. De äro ett utmärkt kraftfoder för
kreaturen.
Efter N. G. Lagerheim m. fl.
101. Booker Washington.
Booker Washington föddes år 1858 som slav på en
plantage i Virginien. »Booker, 400 dollars» lydde en anteckning
i hans ägares inventariebok. Hans hem yar ett eländigt
blockhus med gluggar i stället för fönster och med golv av
tilltrampad lera. I ett hörn av rummet sovo Booker och
hans bror på en hög gamla lumpor, och i ett annat hörn
av rummet hade Bookers mor en liknande bädd. Mitt i
rummet fanns en fördjupning, som om vintern användes
till skafferi. En öppen spis hörde också med till
inredningen. Bookers mor var nämligen kokerska på
plantagen och kokade på sin spis all mat åt både vita och svarta.
Därför var det också om sommaren varmt som i en ugn . i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
