Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 102. Panamakanalen. Efter Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om att gräva genom ett ökenbälte, som endast obetydligt
höjde sig över havets yta. Här måste man däremot på en
längd av halvannan mil spränga sig igenom en bergskedja
av ansenlig höjd. Stora svårigheter vållade också ett par
bergströmmar, vilka vid våldsamma skyfall allt emellanåt
svällde ut till förödande flöden. Och alldeles fruktlös blev
kampen mot det mördande klimatet. Gula febern och andra
farsoter härjade förfärligt i dessa sumpiga kusttrakter, och
man stod på den tiden ännu så gott som maktlös mot smittan.
Kanske Lesseps dock skulle ha rått på även dessa
svårigheter, om han varit samme man som på den tid, då han
byggde Suezkanalen. Men nu var han nära 80 år och
förmådde icke personligen leda arbetet. Hans namn blev
nästan bara en vacker skylt, som bolagets ledare begagnade
för att locka folk att sätta in pengar i företaget. Efter
blott några år var aktiekapitalet förbrukat. Man tog då upp
lån efter lån, men ingenting förslog. Man gav stora summor
åt mäktiga finansmän, för att de skulle sätta in andras
besparingar i företaget. Man mutade tidningsmän, för att de
skulle skriva vackra tidningsartiklar om hur fördelaktigt
det var att låna pengar åt Panamabolaget. Man mutade
riksdagsmän och ministrar, för att de skulle ge sitt samtycke
till att bolaget fick upptaga s. k. obligationslån av den stora
allmänheten, fast hela företaget numera stod på mycket osäkra
fötter. På det viset fick man ihop över 1,000 miljoner francs1
i lånta pengar, men nära 120 miljoner hade man använt
på att lura folk in i den stora svindeln.
Ar 1889 voro pengarna slut, och bolaget måste gå i
konkurs. Den skandal, som följde, när det verkliga tillståndet
blev känt, är kanske den största, som världen någonsin
skådat. Den störtade en lång rad av Frankrikes förnämsta
finansmän och politiker. Och när Panamaskandalens oväder
äntligen dragit förbi, var det omöjligt att inom Frankrike få
ihop mer pengar till kanalföretaget. Det blev en annan
stormakt, som skulle fullborda det.
Ingen stat kunde få så stor nytta av en kanal genom
Panamanäset som Nordamerikas Förenta stater. Det var deras
1 En franc (uttal: fr ang) = 72 öre i normala tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
