Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 103. Urskogen. Efter H. W. Bates, Gunnar Cederschiöld, A. Stuxberg m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stoltare, tätare. Färgspelet genom bladverket är rikare och ännu
mera mystiskt än genom katedralens färgglas. — På tre dagar
har jag inte sett solen. Ej en glimt av en solstråle kan
tränga sig igenom lövverkets fasta massa. Det rasslar sakta
av skogens egen fuktighet, som dryper från blad till blad.
Det har inte regnat på många månader, men rötterna finna
gömda vattensprång djupt under jorden, pumpa upp dem
genom stammarnas ådror, andas ut dem genom bladens porer.
Luften är tung av fuktig drivhusvärme. Men i inget drivhus
i världen finns en sådan växtlighet som här.»
Som väldiga pelare resa sig palmernas smäckra stammar
bland andra träd av olika slag, och högt däruppe, liksom i en
annan värld, breder det väldiga bladvalvet ut sig som kupolen
i en mäktig döm. Det är blad av alla möjliga former och
färgskiftningar. Det är icke våra lövträds mjuka och milda
grönska, nej, det tropiska lövverket glittrar och blänker i
otaliga färgtoner från silvervitt till blågrönt, ja, nästan
svart. Somliga blad äro fjäderlika, andra fingerformiga, andra
åter se ut som utsträckta, välsignande händer. Den vilda
bananens vackra, glänsande blad äro som breda svärdsklingor.
Till skogens vackraste prydnader höra även olika arter av
ananas med sina långa, styva, svärdslika blad och sina saftiga,
läckra frukter. Det märkvärdigaste av alla skogens träd är
koträdet. Dess stam innehåller en vit mjölksaft, vilken
smakar ungefär som komjölk. Den rinner ut i riklig mängd, när
man skär i stammen, och är ett viktigt näringsmedel för
infödingarna. På somliga ställen är marken täckt med
ormbunkar. En del äro trädartade och stora som palmer. Andra
arter leva som snyltväxter på trädens stammar. På somliga
träd övertäcka snyltväxterna både stammar och grenar med
yppig grönska.
Liksom draperier hänga luftrötter ned från dessa objudna
gäster högt däruppe. Somliga rötter ha ännu ej hunnit ned
till marken, men andra ha redan satt sig fast där och bilda
liksom en ny stam upp till trädet.
Överallt äro trädens stammar fastkedjade vid varandra
genom slingrande och klängande palmer och andra lianer.
Liksom ormar kräla dessa från träd till träd och bilda väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
