Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggare här verka genom att i långt större
utsträckning än hittills föranstalta om
billighetsupplagor i synnerhet af de böcker, af hvilka de
redan skördat vinst.
Komma vi så till sagoperioden! Sagans
ingripande betydelse för barnets fantasi och
känslolif är numera en allmänt erkänd sanning,
ja, så erkänd, att fråga torde vara, om den ej
ännu en gång behöfde komma under diskussion,
åtminstone så till vida, att de barn som ej
förstå sig på sagor — ty sådana barn finnas
verkligen — kunde ha utsikt att trots detta betraktas
som normala barn och en förhoppning alt deras
fantasi- och känslolif ändå kan utvecklas. Under
den tid sagan suttit i högsätet, torde erfarenheten
ha visat, att äfven inom den allmänt erkända
sagolitteraturen finnas högst betänkliga alster,
som icke kunna vara sund näring för en frisk
barnafantasi.
Ellen Key har i Barnets århundrade på ett
förträffligt sätt klargjort, hvilka sagans
egenskaper det är, som göra den så njutbar för och
älskad af flertalet barn. Jag hänvisar till hennes
framställning samt till hennes uppgifter om hvad
vi på detta område ha att tillgå. Endast två
iakttagelser vill jag i detta sammanhang nämna.
Ellen Key säger, att det finns nästan inga
sagoberättare som så helt fängsla barnen som gamla
barnjungfrur. Jag tror detta är sant. Men de
gamla trofasta barnjungfrurna äro själfva snart
en saga, och äfven det gamla hederliga sago-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
