Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ene är den, efter hvilken Bellman på sin tid
benämndes. Man ansåg sig nemligen då icke kunna högre
hedra en skald, än genom att uppkalla honom efter den
antika skald, om hvilken han i något hänseende påminte:
och så kallade Gustaf III sin Bellman för ”Sveriges
Ana-kreon”, ja! under detta namn tänkte man till och med
utgifva hans arbeten. Man var dock icke blind för
olikheten mellan’ båda, och Kellgren förklarade rent ut, att
detta namn icke var för Bellman ”ärofullt nog.” Han
tillägger: ”Det är sannt, dessa skalder hafva båda sjungit
”om samma ämnen, om vin och kärlek: båda sjungit
förträffligt; men detta är allt hvad de ega gemensamt. De
”hafva målat på samma duk, varit ingifna af samma anda;
”men för öfrigt hvad olikhet i teckning, i färger, i
figurernas former, deras ställningar, scenens val! Den ene
”öm, ljuflig, intagande, fin: den andre yr, häftig,
förvå-”nande, rik! Att jemföra dem båda är att jeraföra
kaskaden, dess språng, dess brusande svall kring fältet, med
”källan, som lent genom ängens sköte ormar sig fram utan
”dån och bölja.” Bilden är träffande. Olikheten mellan
båda har dock icke uteslutande sin grund i olika
skalde-egendomlighet; den beror äfven af skiljaktig
verldså-skådning.
Anakreon, sjungande under Greklands lyckligaste
dagar och under inflytande af tidens anda, kunde så
mycket hellre mapa till njutande af lifvet, som detta endast
ur skönhetens synpunkt för honom framställde sig. Väl
kände han äfven sorgerna och bekymren, mödorna och
qvalen; men han visste, att med hvarenda droppe, vi
dricka, somna lefnadens bekymmer (Od. 25); han hade
lärt att icke hysa onödig omsorg för morgondagen (Od. 15);
”Hvem vet hvad blir i motgon?
När än är klar din himmel,
Drick, lek med lyckans tärning
Och offra åt Lyaios.
Låt krämpan, om hon nalkas,
Ej säga : du må fasta.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
