Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser af både ondt och godt. Blandningen af det gamla och af
de nya ideerna föranledde en gränslös förvirring. De
privilegierade stånden, mot hvilka rörelsen i sjelfva verket
var rigtad, upptogo i början med förtjusning de nya
lärorna. Man läse t. ex. de af Geffroy meddelade
entusiastiska brefven från Madame d’Egmont till Gustaf III1),
man erinre sig de många filosoferna på thronerna, hvilka
skulle lyckliggöra sina folk genom att skingra fördomarna.
Fördomsfrihetens begrepp, så ädelt i sitt ursprung, så
förfärligt i sina verkningar, blef synnerligast i Frankrike
ut-bildadt, och under det att detsamma å ena sidan var en
sann menniskokarleks lösen, såg man å den andra en
kolossal sedeslöshet frodas i dess skygd, och i dess namn
upplöstes allt idealt i en krass materialism. Men snart
ned stego dessa lättfattliga läror äfven till massorna, och
utan att man insåg, hvad deraf kunde följa, hälsade man
detta som en vinst. Menskligheten genomströmmades af
en känsla utaf återvunnen frihet, af längtan efter ett nytt
tillstånd, mera naturligt och med menniskans väsende
mera öfverensstämmande. Man tyckte sig stå vid
ingången till en ny paradisisk tidsålder, en dröm, på hvilken
först den ur upplysningen följdriktigt framgångna
franska revolutionens fasor gjorde ett slut. De gamla, anande
det annalkande ovädret, skyndade sig att till dräggen tömma
njutningens bägare, utropande: *apres nous le délugef
de nya idéernas förfåktare gjorde allt sitt till att
förbereda denna syndaflod, i den förhoppning, att ”sedan
vattnet förrunnit” få se en ny jord, der de herrskande
makterna voro *liberté, égalité, fratemité”.
Upplysningens läror infördes till Sverge redan under
frihetstiden. De franska encyklopedisternas verk utgjorde
redan då en del af de bildades läsning. Gustaf III sjelf
var uppfostrad i tideljvarfvets filosofi och satte en ära uti
att kallas en Voltaires lärjunge. Den i icke ringa mån
*) Geffroy, Gustaf III och Franska hofvet, s. 147 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
