Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de till oss kommit, äro öfverarbétade. I allmänhet kan
derföre sägas, att Bellman var lika beherrskad af sin
dik-targåfva, som han hade den sjelf i sin makt. Hans
skal-desyner trängde sig på honom med en naturkrafts styrka
och med en liflighet, som gjorde, att de utan
ansträngning och möda gingo öfver i toner och ord. Han var i
en och samma person skald, sångare, mimisk utförare och
stundom äfven tonsättare, men först och främst skald.
Musikens betydelse för den Bellmanska poesien yttrar
sig icke blott deruti, att dikten dyker upp ur den
allmänna musikaliska stämningen, hvilken hos skalden
sammanfaller med den allmänna humoristiska; den visar sig
äfven uti diktens enskildheter och hela dess
utvecklingsgång. Der utölvar musiken samma verkan som
landskaps-teckningarna med deras lyriskt musikaliska karakter. Hon
dels höjer och förädlar den bestämda stämning, som
dikten uttalar, dels mildrar hon det anstötliga eller grofva,
som i dikten möjligen förekommer. Än står musiken i
öf-verensstämmelse med diktens ton; än bildar hon till
densamma en kontrast, som stärker det komiska eller ock
framhåller det vemodiga, som i dikten sjelf icke kommer
till orda.
Både det idylliska och det musikaliska bidraga
sålunda att framhålla motsatsen emellan å ena sidan
sinnligheten, som i all sin lumpenhet har anspråk på att
något för sig betyda, och å andra sidan det eviga och
oförgängliga, som framskymtar genom den förgänglighet, hvaråt
hon är hemfallen. Men de icke endast åskådliggöra
motsatsen, de äfven bidraga till dess försoning. Söndringen
går öfverhufvudtaget inom Bellmansdikten icke så djupt,
att icke skalden på grund af sin ännu sunda lifskraft, sitt
sinnes naturliga spänstighet kan, liksom Fredman i
dikten, höja sig öfver motsatsen och den deraf alstrade
smärtan. Lifvets och naturens skönheter göra på hans känsla
ett öfvervägande starkt intryck; omöjligen kunna de vara
ett verk af en ond demon, omöjligen kan njutningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
