Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
och hvilken gör, att man nästan genast igenkänner en
sådan, äfven om man icke förut hört den, visar, att Bellman,
hur mycket eller hur litet han lånade, dock på allt satte
sin pregel, samt att han som tonsättare kan med samma
rätt som Moliere, på förebråelsen för plagiat, svara: ”Jag
tager hvad som hör mig till, hvarhelst jag finner det.” Vi
tillåta oss att här anföra några ord af en man, som i
detta stycke väl må anses ega vitsord. Bögh, den
danske vådevillisten, yttrar: ”Det skulle kunna påvisas, att
den danska vådevillmusiken, till och mecj der den icke
begagnar bellmanska melodier, är bellmansk till’’sin
karakter. Våra yngre vådevillister hafva af Bellman lärt
att företrädesvis hämta sina melodier från den äldre
franska musiken eller från nyare kompositioner, hvilka i
stilen sluta sig till dem. Ingen vådevillist har någonsin
förstått att välja melodier bättre än Bellman. Det är säkert
icke många melodier i den Fredmanska samlingen, hvilka
tillhöra honom som originaler, och dock kunna vi gerna
säga: han sjöng endast på sina egna melodier; ty hvarje
melodi, han begagnade, gjorde han till sin, till och med
om han hade funnit motivet till den hos en annan
komponist. ––––––Några af sina melodier hämtade han från
operan, men när han hyfsat dem från kruseduller, lagt
text under mellanspelet, bortskurit repetitioner, lappat på
de haltande rhytmerna genom att här dela en åttondedels
not och der slå två tillsamman, brutit af de låuga
lini-erna och försett dem med en dubbel sats rim o. s. v. —
så kunde ingen neka, att nu hade det blifvit en Bellmansk
melodi. — — En vådevillist skall icke kunna företaga sig
något mera lärorikt studium med hänseende till
behandlingen af melodier, än att anställa en jemförelse emellan
de franska originaltexterna och Bellmans versifikation i de
sånger, dem han skrifvit till samma melodier (t. ex. Fr.
Ep. n:o 6 och 43), och framför allt att lägga märke till
hans mästarskap i att lägga text under de marscher,
menuetter och polonäser, som göra en så oförliknelig verkan
8*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
