Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättes som dialog, eller eljest så, att Fredman på samma
gång han sjelf spelar en rol i den föreställda scenen, gör
tjenst som förevisare.
Så väl Fredman som de öfriga Bellmans-figurerna
skola vi närmare skärskåda, sedan vi först nämnt några
ord om den form, hvaruti epistlarna kommit till oss.
Epistlarna liksom sångerna äro af Bellman sjelf
nöf-versedda, rättade och erkända” Det sista uttrycket
antyder, att mer eller mindre trogna afskrifter under skaldens
lifstid varit i omlopp bland allmänheten; och så väl af
detta, som af ”öfverseendet och rättandet,” kan man finna,
att när epistlarna samlades för utgifvande hade många af
dem länge varit upptecknade. Skedde denna uppteckning
af någon åhörare omedelbart efter det de blifvit sjungna,
eller voro de af Bellman om ej uppskrifna, så åtminstone
färdigdiktade, innan de föredrogos? Med andra ord: äro
de i sin nuvarande form att betrakta som improvisationer
i den mening, att de utan all förberedelse och
ögonblickligen efter några preludierande knäppningar på lyran
sprun-^ git fram i dagen?
Utan att vilja bestrida Bellmans improvisation kan
ifrågasättas, om icke flertalet af de uti epistlarnat och
sångerna förekommande dikter varit fullt utarbetade, innan
de för den beundrande vänkretsen föredrogos. Omöjligen
skulle någons minne, icke en gång skaldens eget, räckt
till för att uppteckna dessa sånger, ofta omfattande tjugo
vers och derutöfver, om de diktats i samma ögonblick de
första gången sjöngos. Dertill kommer — och detta
gäller företrädesvis om epistlarna — att de äro de mest
fulländade metriska konststycken, som vår poesi har att
uppvisa. Ingen har så lätt och konstlöst som Bellman lekt
med versens svårigheter. De gamla rimsnidarne — en
Lu-cidor och en Runius — älska att som prof på sin
färdighet långa rader igenom använda samma rim. Bellman
kan göra samma konststycke. Men då hos de förre
meningen gemenligen blir lidande på detta rimrytteri, så kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
