- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 1 /
9

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men hvart och ett på sitt sätt. Hela naturen måste
underligt blandas med hela andeverlden; här inträder
den allmänna anarkiens och laglöshetens tid, friheten,
naturens naturtillstånd, tiden före verlden. Denna tid
före verlden lemnar liksom de strödda dragen till tiden
efter verlden, liksom naturtillståndet är en underbar
bild af det eviga riket. Sagans verld är fullkomligt
motsatt sanningens verld och just derföre denna så lik,
alldeles som chaos är lik den fulländade skapelsen.
Den äkta sagan måste på engång vara profetisk, idealisk
och absolut nödvändig framställning. Den äkta
sagodiktaren är en framtidens siare. Alla sagor äro
endast drömmar om denna hem-verld, som är öfverallt
och ingenstädes" *). Sjelf har Novalis uti sin berömda
roman, ”Heinrich v. Ofterdingen,” inflätat en lång och
fantastisk saga, i hvilken allegoriskt framställes
romanens andemening; men erkännas måste, att det
erfordras både skarpsinnighet och fyndighet att utgissa den,
och i bästa fall vet man ändock icke om man sussat
rätt. Sagan är emellertid den poetiska form, som de
nyromantiska skalderna helst och bäst behandlat. Och
den, som vill lära känna dem från deras älskvärdaste
sida, bör följa dem in i denna drömlika underverld.

Tieck går här i spetsen. Yäl hade Musäus redan
samlat och utgifvit några af tyskarnes folksagor, men
det var från den högre upplysningens ståndpunkt han
bearbetat dem, och oaktadt den filiströsa, men
oför-argeliga humor, som stämplar hans framställningssätt,
synes det dock lätt, att det är med en godmodig
öfver-lägsenhet han på dem ser ned. Till honom och hans

’) Novalis: s. o. s. 170-171.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free