Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändigt, blir utelemnadt, emedan det för känslans
utveckling var öfverflödigt. För denna af sig sjelf
upptagna känsla äro både den öfriga verlden och naturen
likgiltiga; men påträffar hon händelsevis ett
naturföremål eller ett naturförhållande, i hvilket hon dunkelt
anar något henne liknande, något motsvarigt hennes
innehåll, då omfattar hon detta med hela sin
innerlighet, nämner det vid namn och håller det fram, icke
för dess egen skull, utan som medel för att derigenom
vinna uttryck, få luft.
Deri har man att söka grunden så väl till bristen
på naturskildringar i folkvisan, som till fåtalet och
enformigheten af de från naturen hämtade poetiska
bilderna. Naturskildringar förekomma icke af det skäl,
att naturföremålen icke i och för sig hafva något värde,
de få ett sådant endast som spegelbilder af det
upprörda böljande inre. Och föremål, som härtill förefalla
lämpliga, äro icke många, äro mestadels några af de
närmast till hands liggande. Den enkla och i sina
grundstämningar icke så synnerligen växlingsrika
känslan gör icke många omständigheter vid valet af
poetiska bilder. Och har hon engång valt, håller hon fast
vid det valda, återkommer alltjemt till detta, och det
får så en symbolisk betydelse, höjes öfver sin blott
naturliga existens, blir poetiskt idealiseradt. Deraf
kommer sig, att det är samma inskränkta antal
naturföremål, man städse återfinner i de nordeuropeiska
folkvisorna, de germaniska, så väl som de slaviska. Man
har dock iakttagit, att i de slaviska dikterna hafva
naturföremålen ett mera konkret lif, hvaremot de uti
de germaniska och icke minst uti de
skandinaviska uppfattas mera abstrakt, få icke i lika grad be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>