Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna utgjordes ursprungligen af de fyra äldre
sånger, hvilka vi redan omtalat; men med dessa har
skalden förenat tvenne andra. Den ena af dem är
den berömda visan om Champagnevinet, skrifven 1807,
således i skaldens 35:te år, och då utan all syftning på
Selma. Denna sång framhåller visserligen
förgänglig-heten af all jordisk fröjd, men ser just deri. en
anledning att njuta den.
Drick! de förflyga, de susandé
Perlorna, drick!
Njut! de försvinna, de tjusande
Stunderna, njut!
Den lefnadsvishet, skalden i sin ungdom omfattat,
har i denna sköna dikt funnit ett så mycket kraftigare
uttryck, som man deri äfven spårar mannens vemodiga
blick tillbaka på ungdomens flydda fröjder, ett vemod,
som i vida mindre grad utmärker t. ex. visan ”Goda
gosse” m. fl. af de äldre.
”Först derigenom”, säger Malmström, ”att man
inser förgängligheten af all jordisk glädje, är man
berättigad att njuta den; ty först derigenom är man i
stånd att njuta rätt. Det är summan af hans poetiska
lefnadsvishet. Han hatar icke glädjen derför, att hän
inser dess vansklighet; tvertom älskar han den just
derför, att han erkänner den vara en minutens lek.
Den är det perlande skummet, som susar på lifvets
yta och har sitt värde endast deraf, att det vittnar om
dryckens friskhet och styrka”. Dikten lämpar sig
sålunda ganska väl att framhålla skiljaktigheten emellan
skaldens ungdomliga verldsåsigt och hans senare; men
på samma gång passar den äfven att antyda samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
