Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 58
—
i god bemärkelse liktydig med godtycklighet;
den är just rena motsatsen och skulle för den
sakens skull godt kunna kallas objektivitet —
ett sökande och spörjande och mottagande utan
alla förbehåll.
Det är ju en fråga som omtvistas, huruvida
individualiteten eller folklynnet får hafva någon
betydelse och inverkan i vetenskapliga ting.
Vetenskapen åtminstone, kunde man tycka, måste
få vara internationell, om än konsten och
diktningen må hafva nationell prägel. En
vetenskaplig åsikt måste hafva samma giltighet,
alldeles oberoende af land och folk och enskild
läggning. Hvarje folk må ha sin konst, men de
måste ha sin filosofi gemensam. Härmed
förhåller det sig utan tvifvel så, att de
vetenskapliga åsikter, som icke äro beroende af intuition,
äro helt och hållet internationella, men icke så
de öfriga. I fråga om dessa andra är det ganska
visst, att det ena folkets åskådning, om den är
originel och ej ett ytligt lån, måste blifva olika
det andras, därför att det ena folkets lynne och
allmänstämning håller en viss grupp af
föreställningar vid mera ständig aktualitet och
följaktligen den lifsåskådning, hvilken resulterar häraf
måste blifva en annan än hos ett annat folk,
hos hvilket andra föreställningar stå mera 1i
förgrunden. Universum är icke detsamma för alla,
och uppfattningen däraf måste äfven blifva olika.
Och det är ingen orimlighet, att ett folk måste
söka finna sin egen filosofi, och att det, om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
