Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 66 —
vetenskaplig, och däri hafva de rätt, från en
synpunkt. Men det kan sättas i fråga, om de
icke hafva mera orätt än rätt i ett sådant
påstående. Man skall förebrå Nietzsche, att han
icke gifvit sina åsikter en begreppsenlig form,
att man väl finner slående uttryck och fina
analyser af själslifvet, men inga fasta, fullt
begränsade och bestämda begrepp. Nu är det sant
att Nietzsche icke har någon fast eller ens
öfverensstämmande terminologi, att han tydd
efter bokstafven ofta nog motsäger sig själf.
Det blir allså icke system i hans lära. Men å
andra sidan skulle man kunna säga att det
begrepp, som är centrum i hans åskådning och
summan af hvad han velat meddela, det har
han, fastän det aldrig fått sin term och aldrig
någon definition, likväl bestämt mycket mera
exakt än som vanligen sker i den filosofiska
litteraturen. Han har gifvit oändligt många säkert
utvalda och återgifna drag till ledning för vår
uppfattning, har på alla sidor sörjt för att vi
hafva något som angifver, hvar han där vill hafva
gränsen, och mött oss på alla punkter där vi
skulle kunna öfverskrida den; öfverallt där det
var fara att vi skulle mindre noggrant låta
definitionslinien för hans begrepp alldeles sammanfalla
med någon af de begreppslinier vi förut hade,
och som den kom så nära, att den för ovana
ögon icke skilde sig från den, har han markerat
gränsen i alla bukter, han har sörjt för, att vi
i längden och om vi fördjupa oss i hans
tänke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
