Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Y9 —
framtider Dblifva synbara, och att det alltså ofta
är endast skenbart som intuitionen trotsar de
logiska formerna.
Mill har öfver hufvud ganska god blick för
svårigheten att i filosofiska frågor exakt tillämpa
logikens regler. Tydligen anser Mill — och med
fullkomlig rätt — att vi vid bestämmandet af ett
filosofiskt begrepp hafva att iakttaga de logiska
fordringarna på begreppsbildning. Med
tillämpning på hvad ofvan sagts om Nietzsches filosofi,
skulle vi med Mill säga, att vi icke kunna anse
den form, hvari den hos Nietzsche föreligger,
vara slutgiltig. Vi måste ur de många enskilda
dragen, hvari det centrala begreppet framskymtar,
draga en summa, komma till en definition, däri
det väsentliga är sammanfattadt, om icke till
annat så åtminstone till en definition af det
ofullkomliga slag, som endast »såsom en riktig
fingervisning häntyder på det, som namnet
betecknar»; och vi måste gifva det sålunda
fastställda begreppet ett bestämdt namn. Detta är
utan tvifvel målet, som vi måste eftersträfva.
Och idealet af filosofisk vetenskap vore
obestridligen det, att hvarje filosofiskt begrepp hade
samma koncisa begränsning och fasta benämning
som exempelvis inom zoologien eller kemien.
Men det är egentligen endast några få af
vetenskaperna, som afhandla så påtagliga och för
åskådningen framställbara föremål, att man kan
för hvar och en fullkomligen och med
uteslutande af hvarje möjlighet till misstag utpeka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
