Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 51 —
stegens fart, och där barnen leka utan att dämpa
skratt och skämt, att hvila där, dit stenmuren
hindrar ljudet att nå, då domedagsängeln väcker
med sin basun de döda där innanfor — o, att
hvila där!
Nu ror Beerencreutz sin eka öfver Löfven.
Han färdas i kvällen öfver mina drömmars sjö,
omkring hvars stränder jag sett gudar vandra,
och ur hvars djup mitt trollslott stiger. Han
färdes förbi Lagöns laguner, där granarna stå
rätt upp ur vattnet, växande på låga,
cirkel-formiga sandref, och där spillrorna efter den
störtade sjöröfvarborgen ännu ligga kvar på öns
branta topp. Han färdas fram under
gran-parken på Borgs udde, där den gamla tallen
ännu på tjocka rötter hänger ut öfver klyftan,
där en väldig björn blifvit fångad, och där gamla
kummel och grafhögar vittna om ställets ålder.
Han ror rundt om udden, stiger ur
nedanfor kyrkogården och går sedan öfver mejade
fält, som tillhöra grefven på Borg, fram till
Acquilons graf.
Kommen dit, lutar han sig ned och klappar
torfvan, såsom man lätt smeker täcket,
hvar-under en sjuk vän hvilar. Sedan tar han fram
en killelek och sätter sig bredvid graf ven.
„Han har det så ensamt härute Johan
Fredrik. Tör nog längta efter ett parti."
„Synd och skam är det, att en sådan karl
skall ligga hår utanfor," säger den store björn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
