- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
4

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

omkring sig, förmanades föräldrar att vara försiktiga vid valet
af de personer, åt livilka de anförtrodde sma bains nppfostran,
att de icke må råka för någon, den med villfarande gudstjänst
vore behäftad och alltså samma sin villfarelses förgift lätteligen
sina underhafvande disciplar anblåsa och vidare utsprida kunde».
Ungdomens lärare borde därför, om de förut voro okända, af
församlingens präster pröfvas, huruvida de voro »uti vår
kristliga religion med oss ense» x).

Den faderliga omtanken för dem, som vistades i
främmande länder, sträckte sig ej blott till den omyndiga
ungdomen. utan gällde äfven andra, »som för hvarjehanda orsak skull»
vistades utomlands. De förmanades att alltid och allestädes
hafva Gud och hans heliga ord »samt denna vår gjorda stadga»
för ögonen och därvid icke allenast afhålla sig från främmande
gudstjänster, utan ock, »så mycket möjligt är, undfly deras
konversation, som umgås med att bedraga dem ifrån vår rätta
kristliga religion till andra villfarande sekter» 2). — Det var äfven
sörjdt för, att villfarande läror ej fingo spidas genom tryckta
skrifter. Yi veta, att biskopen i Strengnäs J. Matthise hade
gjort till sitt mål att söka åvägabringa en union mellan de olika
kyrkorna genom att återgå till de för dem gemensamma äldre
bekännelserna. Denna synkretism var dock icke i
vederbö-randes smak. Då han 1659 utgaf en ny upplaga af sin s. k.
IcU ■’ honi ordinis och ett par år senare fortsättning af sina
Rami oliva’ septenirionalis, lät regeringen tillsätta en
kommission af präster, som hade att granska dessa skrifter och
inkomma med det förslag, hvartill den kunde finna anledning.
På grund al aommitterades utlåtande lät regeringen utfärda
fö bud mot uppläggande och försäljande af biskopens böcker,
sär-k It de nämnda3). I sammanhang härmed förbjöd
regering.. . i en skrifvelse till rikets prästerskap att låta trycka och
public. >:a sådant, »som i någon måtto rörer den allmänna friden
och enigheten antingen uti andliga eller världsliga saker».
Där-före borde sådana arbeten, som voro ämnade att publiceras, först
öfversändas til1 ’ . kansliet’för att öfverses och censureras, »att
allt må sedan imma på trycket, om oss så godt synes». Af

9 1667 års rel. plak. § 2. förbudet mot införandet af lärare af främ-

mande bekännelse upprepas i K. L. T: 3. Jämf. ock Karl XI:s försäkr. 1672
§ 2. - Rel:s stadg. 1655 § 7. Jämf. K. L. I § G. 3) L. A. Anjou, Svenska

kyrkans historia ifrån Up-al: rrr^e, StGckh. 1866. s. 412 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free