Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föremål för hofrättens pröfning. Eesultatet däraf är dock
obekant, men tyckes ej stått i öfverensstämmelse med konsistorii
önskan *).
Af de tre nämnda k. resolutionerna d. 2 Okt. 1755, 1
Apr. och 15 Dec. 1762 kunde det se ut, som om regeringens
önskan varit, att religionsstadgarna strängt tillämpades. Detta
var dock lika litet nu som under den föregående tiden
förhållandet. Visserligen sparade regeringen ej på föreställningar
och förbud, men vi hafva sett, huru litet så väl de förra som
de senare hjälpte. Vederbörandes förbud kunde till och med
öppet trotsas. I själfva verket gaf regeringen ej heller i
allmänhet något eftertryck åt förbuden genom att låta
lagligen beifra de öfverträclelser af dem, som anmäldes, hvilket
endast högst sällan skedde. Svårigheter mötte till och med
under stundom från enskilda regeringsmedlemmars sida, då
fiska-lerna sökte förhindra olagligheter. Stadsfiskalen omtalar, då han
vid ett tillfälle var uppkallad i konsistorium för att få del af
anmälda olofliga begrafningar, att han väl »så mycket hos honom
stått sökt att dem förhindra», men vidgår, »att en och annan
gång honom därvid mötte sådana hinder, som icke kunnat
öfver-vinnas». Och så omtalar han, huru riksrådet Ekeblad vid en
katolsk fabrikör Eainauds begrafning låtit tillsäga, att undantag
vid detta tillfälle finge ske från författningarna och katolsk
präst nyttjas* 2).
En senare skrifvelse från k. m:t till Stockolms konsistorium
bestyrker ytterligare vårt påstående, att regeringen ej önskade
se religionsstadgarna strängt tillämpade. Konsistorium hade
ingått med en ny skrifvelse till regeringen, hvari det med
bifogande af kyrkoherde Gråbergs ofvan omnämnda memorial
särskildt besvärar sig öfver att katolska och grekiska
tros-bekännare, som afledo på lasarettet, fingo begrafvas af egna
präster, samt att desse tillätos att med nattvarden betjäna sjuka
trosförvanter därstädes. Konsistorium framhåller, att, då
lasarettet var en publik inrättning, borde allra minst där sådant
komma i fråga, som »otvifvelaktigt kan gifva katoliker och
ryssar anledning att öfver allt tillvälla sig lika förmån», hvar-
l) Se kons. prot. d. 22 Apr., 28 Okt., 11, 25 Nov. 1766; kons. skrifv.
till k. m:t d. 22 Apr. (kons. akt. n:o 43); just. rev:s prot. d. 15 Juli s. å.
2) Kons. pr. d. 23 Aug. 1763.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
