Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDIKTEN INSPIRERADE AF MAYER.
1 69
som i detta afseende gjort sig skyldigt till försumlighet, tick en
anmaning att inkomma med förklaring angående en i denna
stad utkommen öfversättning af en Franckes traktat,
innehållande hvarjehanda meningar, som med våra symboliska böcker
icke skola vara öfverensstämmandeD). — Samtidigt härmed
publicerades äfven den af konungen utfärdade förordningen
angående böckers censurerande. Från kanslikollegium utgick
nämligen den 10 Juli en åtvarning till hämmande af inritade
och föröfvade missbruk emot k. förordningar angående
hvarje-handa kätterska och andra skadliga böckers uppläggande,
införande eller försäljande , hvilken åtvarning innehöll hvad konungen
i detta afseende påbudit -).
De k. edikten vunno ej på alla håll bland prästerskapet
bifall. Om ock kyrkans tjänare i det stora hela voro ortodoxien
tillgifne, så funnos dock enskilda prästmän, som. om de också
icke kunde gilla pietisternas subjektivism, dock ej voro oberörda
af den hjärtats och lifvets kristendom, som trädde dem till
mötes i denna rörelse. Bland dem förtjänar främst Jesper
Svedberg nämnas. På den tid uppmärksamheten i vårt fädernesland
först riktades på pietismen. var han ännu professor i Upsala.
Bedan här diksom sedermera såsom stiftschef i Skara ådagalade
han, att han ej var någon vän af tidens »stortro». Emot det
rådande renlärighetsifrandet uppträdde han i likhet med
pietis-mens målsmän med kraftiga yrkanden på personligt tillägnande
af de kristna lifssanningarna och på trons bevisning i en
helgad vandel3). Därvid lät han dock aldrig förleda sig till den
ensidighet, till hvilken pietismen, särskildt i dess senare skede,
gjorde sig skyldig. På grund af denna sin ställning till
nämnda rörelse påyrkade Svedberg ett varsamt uppträdande mot
densamma. Belysande i detta afseende är en skrifvelse, som
han såsom medlem af den teologiska fakulteten i Upsala ingai:
till densamma, af hvilken skrifvelse det hufvudsakliga
innehållet torde förtjäna anföras 4). Af denna ser det ut, som om teol.
fakulteten i Upsala, redan innan några öfverläggningar om
pietismen förts i Stockholms konsistorium, varit betänkt pa
åtgärder för rörelsens bekämpande. Hvilka dessa åtgärder varit
J) Rådets skrifv. af d. Is! Juli 1706, of v. omtal. -) Hos Stiem.n, re-
ligionsstadgar. 3) Tottie, auf. arb., I s. 189. J) Finnes i afskr., actis
facultatis tlieol. Ups. 1700, 22 Sept.», bifogad en teol. fakultes skrifv. t. k.
m:t d. 3 Juli 1706, bl. Upsala kons. skrifv. t. k. m:t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
