Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Lidner. Lefnadsteckning. Af Fredrik Sander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVI
Schröderheim i Finland yttrat den. Men det är tyvärr
att beklaga, att Lidner ej har samma stadga i sin
karakter och konduit. som han har geni. Ett
penninge-nåde-tecken vore, tror jag, mera afpassadt.» Hoppet om en
handsekreteraresyssla kunde Lidner likväl icke öfvergifva,
utan framstälde förnyad bön derom både på vers och
prosa, hvarvid han erinrade, huru nordens hjeltar
fordom förde skalder med sig i fält, och huru Racine och
Boileau sjöngo under Ludvig XlY:s segrande fanor. Dock
kunde hans begäran icke villfaras. Sitt missnöje öfver
att hafva blifvit förbigången vid valet af de Aderton gaf
han för konungen tillkänna genom den år 1791 författade
satiren »Allunderdånigaste memorial att få bli spögubbe
i Svenska Akademien» Äfven personligen uppvaktade den
betryckte skalden sin monark med nådeansökningar, och
denne skall ofta hafva klappat honom på axeln och
lofvat hjelpa »i morgon». »Men den morgonen kom aldrig»
- säger enkan. Dock är det ganska troligt, att
konungen icke så sällan gaf honom penningeunderstöd, och
Zibet synes hafva varit den, som öfverbringat nådegåfvorna.
Med nya band hade Lidner fäst sig vid det
fädernesland, som han tänkt öfvergifva. För honom hade
vistelsen i Finland i många afseenden varit nyttig och
upp-lifvande; men efter återkomsten till Stockholm förföll
han åter i sina gamla vanor, och till fattigdomen
sällade sig äfven sjukdom. Det lilla arf, som han
väntade från sin födelsebygd, utföll icke förr än efter hans
död, med en obetydlig summa. Imellertid växte
behof-ven, medan tillgångarna allt mer och mer började tryta:
familjen välsignades med en dotter, vid hvars dop en
Gyldenstolpe, en Zibet, en Rosenstein voro faddrar; men
dessa högt uppsatte gynnares faddergåfvor kunde endast
af hjelpa den störta förlägenheten.
Bland andra förnäma, som någon gång uppsökte
skaldens dystra boning, var äfven excellensen Sköldebrand,
hvilken om ett sådant besök berättat följande. Han fann
Lidner liggande till sängs, af brist på kläder; i hela
rummet sågos, utom denna säng och ett klumpigt, omåladt
bord, ej andra möbler än ett par dylika trästolar, af
hvilka den ena bredvid den halmbäddade sängen bar några
ark groft papper, en i det närmaste tömd flaska, som
sades innehålla »hjertstyrkande droppar», och ett bläckhorn;
på den andra satt vid Spiseln hans maka med ett spädt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
