Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Messias i Gethsemane. Oratorium - Första afdelningen - Första inträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Af sina vänner der omgifven,
Han sade med en ton, som så på hjertat rår:
»Beröfvade I mig nu blifven;
»För er, för verldens skull, till hämdens död jag går.
»I mina armar ömt er sluten. -
»Jag menskoslägtet nu af mig en hågkomst ger,
»Att, dödlige! I frukten njuten,
»Till dess jag ropar: jord, hör opp att vara mer!
»Min död den hågkomst är - I mig jq. minnas boren.
»Församlens, talen om min kärlek och min nöd.
»När åt en torftig I en hand full vatten fören,
»En hand full vatten blott! då firen I min död.
»I sen, för er jag allt försakar:
»Försaken lasten ock af kärlek blott till mig.
»Från vaggan till er graf, som Gud, som van, jag
vakar,
»Tills evighetens port för jorden öppnar sig.
»Och då, när domens viggar brinna,
»Då mer ej någon bön på detta hjerta rår,
»Jag i hvar annans sköt er broderligt må finna;
»Att endast såsom far jag jorden famna får.» -
Betänk, Johanna, nu han till sitt bröst dem sluter,
Det oljoträdet lik, som lif och trefnad gjuter
Omkring den park, hvarpå den står.
Kör.
Han kommer! han kommer! Infor din fot,
Dyre Messias, vi kasta oss neder.
Tag våra hjertan till offer imot:
Du ej förskjuter den ömt dig tillbeder.
En röst.
Nej, då vid grafvens rand min enda dotter var,
San med, en gudablick åt henne helsan skänkte -.
Jag bad . . ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
