Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rossinières. Vår stora bikupa. Högdalens lif. Gångstigen. De unga flickorna och söndagsskolan. Chateau d’Oex. Mitt ”chateau.” Mötet vid La Lechevette. Vandringar i alpdalarne. La Comballaz. Les Ormonds. Pêre Ansermèz. Högdalarnes folklif. Den fria kyrkan. Framtidens kyrka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
gumrua, som väl och klokt förestår embetet efter sin mans
död. Med lätta händer och hjertan vandra vi derefter
framåt och uppåt, ständigt klättrande bland stenarne och
blott en oeh annan gång hugsvalade med ett litet stycke
god väg. På ena sidan om stigen är bråddjupet och i
dess djup en bergsström, på den andra en lodrätt
uppstigande bergsvägg, här och der beväxt med granskog. Dalen
blir allt trängre och vildare. Så kommer ännu en "inontée"
och denna är en timma lång, och rätt besvärlig, och nu
äro vi framme, efter tre timmars färd. Ur de tränga
bergspassen träder man ut på en öppen, gräsrik slätt, i
fjerran omgifven af taggiga alper och sparsamt beströdd
med små hyddor. Morgonvinden, far sval öfver det fina,
vågande gräset. Detta är ’ la Valide des Mosses", och den
del, der vi befinna oss, kallas la Lccherette.’" Huru
behagligt att här få hvila sig på mjuka soffor af det slagna
gräset, som torkar i solen, och att se sig om i den vida
nejden. Öfver fältet ser man tåga långa rader af folk,
som begifva sig till mötesplatsen. Och allt som de
sammanträffa här från åtskilliga kanter ser man lysa vänliga
blickar, hör man bjertliga hälsningar och frågor:
"Com-mcnt ètes-vous? Comment va votre mère?" o. s. v. ’"Mais,
tres jolimentl Mais pas mall" etc. Folket i dalarne är
ofta i slägtförhållanden till hvarandra, och do, som nu
mötas här, hafva icke sett hvarandra sedan mötet förlidet
är. Emedlertid ser man församlingarnes herdar och äldste
sysselsätta sig med väljande och beredande af mötesplatsen.
Stället, som man denna gång valt, är en skogsdunge, hvars
täta granar bjuda skydd för solen.
Jag var ännu sysselsatt med att se mig om i nejden
och att betrakta de folkgrupper, som slagit sig ned i
gräset att samspråka och frukostera, då den fyrstämmiga
sången uppsteg melodisk och stark ur granskogens djup.
Här hade den lilla församlingen af två ä trehundra
personer grupperat sig, stående eller sittande under träden.
I midten, på en något friare plats, stodo församlingarnes
själaherdar och omkring dem do äldste med allvarliga,
redbara ansigten. Den yngste af lärarne uppgaf såsom huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>