Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
ära. Ångbåtsfarten på Vier-Waldstedtersjön från
Kflss-naeht var herrlig emellan de stora bergen Pilate, Rhigi o. fl.
oeh mot Lueerne, som vid öfre ändan af sjön utbreder
sin quai med vackra hus och sina kyrktorn med så
mycken ståtlighet, att man tror sig nalkas en betydande stad.
Men Lucernes betydelse ligger ej i dess storhet, den ligger
i dess härliga läge och i dess lif. Till de yttre stora
dragen deraf hörer Reuss, som här, lik en forss, störtar
ut ur sjön och öfver hvars strida, smaragdgröna vågor,
böljande inåt landet, trenne broar äro kastade, den ena
rätt egendomlig med en mängd målningar ur schweisiska
historien. Till det yttre lifvet hörer äfven en mängd
ångbåtar, som hit anlända alla dagar med många resande,
hvilka förvandlat den vackra quaien med dess hoteller och
caféer till en parisisk bulevard. Till det inre — men
äfven det yttre — lifvet kan räknas slöjdexpositionen för
cautonen, som man nu här besöker, och der man måste
beundra den lilla cantonens stora utveckling i flerahanda
slöjder och vackra industrier. Det mest egendomliga der
syntes mig ett fulistämmigt chor af koklockor, ifrån den
största till den minsta af dem, som bäras af en
Schweit-sisk hornboskapshjord. Då man drog på ott snöre sattes
de alla i rörelse och frambringade — ehuru med nästan
döfvande verkan — den melodiska safnklang, som ofta
glädt mig då jag hört den uppe bland bergen.
Ensamt i sitt slag är konstverket, kalladt "le lion de
Lueerne", utfördt till minne af schweitser-vakten, som
ne-dergjordes i Paris den 10:dc Augusti 1 792 under det den
sökte försvara den olycklige konung Ludvig den 16:de.
Jag har i dag på morgonen besökt Lejonet. Solen smög
sig genom träden för att smeka den sköna minnesvården.
I den fasta klippväggen är den huggen. Ett kolossalt
lejon stupar, döende, öfver brutna pilar, som det ännu i
döden söker värna. Uttrycket af sorg och smärta i det
ädla djurets anlete är obeskrifligt. Man skulle vilja säga
att det gråter. Det lät mig gråta. Teckningen är af
Thorvaldsen, denne son af Island, som åt hvarje sitt verk
gifvit den stämpel af lif, som allena snillet kan gifva. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
