Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
och bestyrka den åsigt, som schwcitsiska fornforskare
börja fatta, nemligen att de äldsta innevånarne i Schweits
byggt sina bostäder på pålar i sjöarne. Bibliothekarien II:r
Weise, som visade mig dessa interessanta fornlemningar,
hvilka i mycket likna dem af Sveriges urinnevånare,
visade mig äfven ett dokument, rörande Wilhelm Tell, som
han nyligen upptäckt i den s. k. hvita boken i
Unter-waldens archiv. I denna gamla bok, från femtonde
århundradet, berättas Wilhelm Tells historia enkelt och
utförligt, till alla hufvuddrag på samma sätt, som den lefver
i folkminnet. Språk oeh stil i skriften vittna om dess
ålder och ursprunglighet.
Nu måste jag lemna det liffulla, på många interessen
rika Zürich, för att på ett par dagar begifva mig till
Ein-siedeln, det schweitsiska Delphi, dit ännu, årligen, hundra
tusende pilgrimer vallfärda från alla trakter af det
katholska Schweits och äfven från tyska länder, och der just nu en
stor fest skall firas. Jag önskar se lifvet i den
schweitsiska republiken under alla dess skepnader.
Den 10:de Sept.
Vi sutto, Penchaud och jag, på ångfartyget vid
Zü-richs strand, väntande att detta skulle taga fart och föra
oss till Kichterschwyl, på väg till Einsiedeln, då jag såg
en ung man, af särdeles behagligt utseende, hastigt gå
öfver däcket och nalkas oss med glada blickar. Han ställde
sig framför min reskamrat och uttalade namnet "Penchaud."
Denne såg upp, gjorde ett glädje-utrop, hela hans ansigte
strålade, och de båda männerna lågo i hvarandras armar.
De hade varit studenter tillsammans i Lausanne, på den
tid då, enligt fru Penchauds yttrande, de unga flickorna
i staden afundades ynglingarne deras sällhet att vara
studenter under sådana lärare, som Alexandre Vinet, Charles
Sekretan, m. fl. och då, enligt Penchauds berättelse, deras
lärjungar församlades till samspråk i de högsta ämnen och
blefvo tillsammans under desses afhandlande till klockan 1 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
