Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Basel till Brüssel. Hvad som förde mig dit. Välgörenhets-kongressen. Den nya utställningen. Samtal med kung Leopold. ”De fattigas små systrar.” Fester och framtidsidéer i Belgien. Gent och Beguinerna. Spetsfabrikation. Brügge. Flandern. Ett hem på landet. Ruyslede och Bernhem. Antwerpen. Rubens hem. En blick åt Holland. En statsman. Afresa till Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
hvilken hvar man och hvar qvinna genom välförhållande,
arbetsamhet och omtanka kunde bereda och betrygga denna
jordiska trefnad för sig och de sina. I denna riktning
gick tydligen kongressens hufvudverksanihet, om än, såsom
mig syntes, icke med fullt medvetande*).
Soppkoknings-anstalter, hospitaler o. s. v. trädde i bakgrunden; i
förgrunden framstodo den nyare tidens genomgripande arbeten
för hälsovården inom städerna, förbättrande af
arbetarebostäder och verkstäder, sparkassor, samt föreningar, i
hvilka medlemmarne sjelfva kunde bereda sig bättre villkor
i afseende på föda med mera, som till lifvets hälsa och
trefnad hörer.
I det förstnämnda kapitlet stod England främst; i det
andra syntes mig Frankrike och i synnerhet Elsas
framställa Btora och vackra efterdömen. Högst interessanta
voro berättelserna om arbetarestäderna kring Mulhause,
samt åtskilliga stora fabrikanters anstalter för deras
fabriksfolk. Bland dessa var en vid Lille utmärkt. De så kallade
"Associations Alimentaires ’, som från Grenoble i Frankrike
spridt sig till både schweitsiska och holländska städer,
tycktes i hög grad betydande så väl för de fattigas sunda
förplägning, som för den lära af solidaritet menniskorna
emellan, som de bibringa. Det lilla Holland syntes rikt på
sådana framtidsfrön, under det att Italien skröt
förnämligast med — fattigförsörjnings-anstalter. Polen stod ej
tillbaka i folkets arbeten för folkets väl, och vittnade —
liksom dess sednaste ädla skalder — att det politiskt ofria
folket likväl kan, om det vill, intaga ett ädelt rum i
mensklighetens sedliga frihets utveckling.
Välgörenhets-kongressens största betydelse torde vara
det initiativ den gifver åt dessa frågor hos alla folk, och
den allt mer upplysta och organiska verksamhet derför,
*) Då jag temligen utförligt redogjort för denna kongress i en
artikel, införd i Aftonbladet om hösten 1856, och som blifvit
öfversatt i andra länder, så upptager jag här endast några
få hufvuddrag deraf,
■ik Bremer. Resa. I. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
