Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Basel till Brüssel. Hvad som förde mig dit. Välgörenhets-kongressen. Den nya utställningen. Samtal med kung Leopold. ”De fattigas små systrar.” Fester och framtidsidéer i Belgien. Gent och Beguinerna. Spetsfabrikation. Brügge. Flandern. Ett hem på landet. Ruyslede och Bernhem. Antwerpen. Rubens hem. En blick åt Holland. En statsman. Afresa till Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
rar" icke pengar eller rang eller familjeförhållanden, som
kunde lända Orden till gagn; man fordrade blott varma
hjertan, fromt sinne, villiga händer och god hälsa, och
många kommo ur de fattiga hemmen, ur sömmerskornas
hopade verkstäder, tir balettens slipprig» salar, ur farligane
rum ännu, oeh blefvo de fattigas små systrar och begynte
sjelfva ett nytt lif i det de hjelpte de gamla att sluta
lifvet väl. Äfven ur sällskapslivets högre kretsar kommo
unga flickor att förena sig med dem.
För två år sedan hade de små systrarne kommit till
Brüssel. De följde sitt vanliga system, sörjde i främsta
rummet för de gamla, oeh dernäst för sig sjelfva. Och
mycket fingo de lida under det första året i ett par små
vindsrum, der de stektes oin sommaren och förfröso om
vintern. Stadens styrelse och åtskilliga goda medborgare,
som erkände det goda och allmännyttiga i deras
verksamhet, förbarmade sig öfver dem, inköpte ett stort hus med
trädgård och skänkte det åt de små systrarne oeh deras
fattiga. De voro nu der sedan några månader. De
gamlas antal hade växt till 100 och de små systrarnes till 10.
Bland dessa var nu ett ungt fruntimmer af en utaf
Brüs-sels bästa familjer. Hon hade länge tvekat att blifva en
af dem, af fruktan att man skulle välja henne till "soeur
quèteuse" (insamlande syster), för hvilket embete hon kände
en stor motvilja. Hon kunde dock ej mot.siå den inre
dragningen, hon inträdde i de små systrarnes Orden och
blef — hvad hon fruktade — genast nämnd till
insamler-ska. Hennes behagliga utseende, hennes blygsamma och
fina väsen gjorde henne särdeles egnad att väcka
menniskors välvilja. Dagligen gick hon nu ut på detta för
henne svåra arbete. Dock blef det snart ej mera så svårt.
Man kände henne och hennes föremål.
Detta allt hade jag redan hört af M:me Ducpetieaux,
då jag en dag från fönstren 1 mitt goda Hotel Windsor
såg en liten låg vagn, dragen af en åsna, stadna
derutan-för. På väfven, som spände sig till ett hvalf öfver vagnen,
stod skrifvet: "petites soeurs des pauvres." En ung flicka,
klädd i en drägt lik den, som bäres af de franska "soeurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
