Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Basel till Brüssel. Hvad som förde mig dit. Välgörenhets-kongressen. Den nya utställningen. Samtal med kung Leopold. ”De fattigas små systrar.” Fester och framtidsidéer i Belgien. Gent och Beguinerna. Spetsfabrikation. Brügge. Flandern. Ett hem på landet. Ruyslede och Bernhem. Antwerpen. Rubens hem. En blick åt Holland. En statsman. Afresa till Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
går ut på en oupphörlig bevakning af de unga, hvarigenom
all utveckling till frihet och sjelfansvarighet förhindras,
måste särdeles gynna den sednare vunna frihetens
missbruk och den osedlighet, som, dess värre, äfven hör till
Belgiens utmärkande drag och hotar dess framtid.
I Gents bibliothek såg jag, utom ryggarne af omkring
100,000 böcker — hvilken syn alltid ger mig en slags
andtäppa -—- en oändligt skön bild af Maria af Burgund i
den stund då hon från sitt palats hastar ned på torget för
att söka rädda några sina rådsherrars och vänners lif.
Hon kom för sent; — i samma stund föllo deras hufvuden
under bilan. Den unga furstinnans gestalt är af gripande
pathos och skönhet. Så är äfven minnet af henne, som
— säger en historieskrifvare — ’"kom efter sin faders,
Karl den djerfves regering, likt en mild vår efter en sträng
och stormig vinter." Lifvets hårdhet och bitterhet fick
hon rikeligen smaka, så ock, sednare, dess ljuflighet i
kärlekens famn, och i båda förblef hon densamma: god, ädel,
i alla afseenden älsklig. Så dog hon, i blomman af sin ålder,
sedan hon gifvit lifvet åt en son, som blef fader åt kejsar
Karl den femte.
En dag besökte vi "le Grand Bfeguinage", en anstalt
grundad för 500 år sedan af en förnäm fru, som
sedermera kanoniserades under namn af St. Bfegue, och som var
dess första "grande dame." Ännu i denna dag styres
anstalten af en föreståndarinna, som kallas "la grande dame."
Denna var nu ett fruntimmer af ädel hållning, öppet och
behagligt väsen. Omkring 300 ogifta fruntimmer lefva i
denna anstalt. En mängd särskilta hus äro sammanbyggda,
likt en slags borgmur kring en mycket stor gård, som kan
stängas. På gården äro några vackra träd, i dess midt
ligger Beguinernas kyrka. Enligt St. Bègues regel, som
"la grande dame" förvarar och upprätthåller, skola
anstaltens medlemmar tre gånger om dagen gå i kyrkan. De
voro der just nu, och dit gingo äfven vi.
I den stora hvitmålade kyrkan sutto, höljda i stora,
hvita kläden, ett par hundra gestalter, som sågo ut som
om de varit af is. Orörliga, och alla liksom gjutna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
