Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Åter i Schweitz. Postordningar. Vinskörd i Montreux. Romantiska illusioner. Nya bekanta. Chillons första fånge. Vintervistande i Lausanne. Krig och fred i Schweitz. Stilla lif. Nytt lif och nya intressen. Det unga Italien, dess patrioter och poeter. ”Risorgimento d’Italia.” Waldenserna i Piemont. Nya resplaner. Jag måste se Italien. Vårlif i Lausanne. Uppfostringsanstalter. A. Vinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
och anställdes med flit af kontorets tjenstemän för att
kunna af de resande utpressa särskilt betalning för deras
effekters forslande. Om detta är sannt vet jag ej. Visst
är att jag ej hade sparat omtanka och förfrågningar för att
vara viss om att jag och mina saker foro åt samma håll;
se det kunde jag omöjligt i mörkret vid stationen.
Mycket svårt hade jag att återfinna dem i Geneve och, då jag
fann dem, att — få dem. Och här måste jag, med ledsnad
och en gång för alla. anmärka den brist på ordning och
brist äfven på vanlig höflighet och humanitet, som j. g ofta
funnit på postkontoren i Sehweits, och som jag i intet
land funnit större. Många resande ha erfarit det och
klagat deröfver såsom jag, och derföre säger jag det här.
Vid detta tillfälle, i Geneve, fann jag denna brist
verkeligen storartad. Att kontorsherrar äta frukost är mycket
lofligt, men att de derföre gå sin väg just i den stund,
som de anvisat främlingar att infinna sig på kontoret för
att få sina effekter, och i den stund då dessa främlingar
måste afresa, det synes mig icke lofligt och icke lofvärdt.
I närvarande fall visade mig dessa herrar mina koffertar,
stängde sedan dörren till skranket, inom hvilket de
befunno sig, och gingo sin väg. Jag väntade en stund,
frågade sedan en ung herre, ensam qvarblifven bakom
disken, hvarföre jag ej erhöll mina saker? jag skulle denna
morgon resa med ångbåten till Montreux och jag hörde
denna redan gifva signal till afresa. Man hade tillsagt
mig att infinna mig på kontoret klockan 8 på morgonen;
nu var klockan { 9 och — hvarföre gaf man mig ej
livad mig tillhörde? — Den unga herrn svarade mig
be-kymmerslöst att ’dessa herrar gått att äta frukost; de.
skulle, nog snart komma/’ Jag väntade, stående (utan att
man gaf mig en stol), mycket trött och rätt förundrad
öfver detta uppförande. Värre till mods var en stackars
Savoyard, hvars kappsäck var inläst inom samma skrank
med min koffert. Han skulle denna morgon resa tillbaka
till Savoyen, der han fått arbete, ångbåten, som skulle
föra honom dit, gaf signal på signal, men den stackars
arbetarens kappsäck var inläst och herrarne, som gjort det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
