Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. I Genève. Grefvinnan de Gasparin. Merle d’Aubigné. Arve och Rhone. Mont Salève. Hjelten i skådespelet. Besök i urmakare-verkstäder. Fruntimrens arbete. Arbeterskan. Kyrkor och kyrkliga förhållanden. Intellektuelt lif. Genève ”de ogifta fruntimrens paradis.” Calvins ”Institutions.” Jargonant. ”De lefvande vattnen.” Familjelif. En ny blomma. En gammal Calvinist. Gamla och nya Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•197
Och intet folk har härutinnan gifvit större lärare åt
menskligheten.
Pestalozzi är känd i hela Europa. Hans hjerta hyste
en himmel af välvilja och kärlek. Det egendomliga i hans
method — som jag alltför litet känner — synes mig bestå
i hans sätt att skärpa elevens uppmärksamhet, utveckla hans
iakttagelseförmåga och förvandla utanlexan i åskådlig lära.
Så, t. ex., i sitt institut vid Iverdun brukade han samla
eleverna kring en liten bild af staden och låta dem säga
hvad de i den iakttogo; sedan förde han dem upp på ett
af bergen omkring staden och lät dem so samma bild i
dess verkliga proportioner och förhållanden till den
omgifvande nejden. Pestalozzis institut störtade samman, efter
en kort blomstring, hans elever förströddes, han sjelf, halft
vansinnig af sorg, slutade sina dagar i en hydda på
.fura-berget; hans method nämnes ej mer; men likt safven, som
fördold kretsar genom alla trädets grenar, fortlefver dock
hans lära och den riktning han gifvit uti alla grenar af
upp-fostringsverket. Många personer hafva att tacka en beröring
med honom för den goda utvecklingen af hela deras lif. Det
var af ett samtal med Pestalozzi, som C. F. Ritter fick
den impuls, som bestämde hans sednare storartade
vetenskapliga verksamhet — den som gjort oss jorden och
verldsdelarne plastiskt åskådliga, begripliga. Pestalozzi var en i
många delar oklar, opraktisk, enfaldig och äfven barnslig
själ, men han hade moder-lankcir (idées mères).
Sådana hade äfven Père Gérand, som ville göra
modersmålet till förnämsta medlet för barnets inre utveckling
och modren till barnets förnämsta uppfostrarinna *). Ingen
man — och ingen qvinna heller, har uppfattat moderskallet
djupare oeh talat skönare derom, än denne, munk i
Fri-burgs franciskaner-kloster. Det härledde sig från hans
moder, som ständigt föresväfvade äfven den gråhårige
patern såsom ett ideal af all förträfflighet. "Jag har sett
henne" — skrifver han — omgifven af femton barn, om-
*) Äfven Pestalozzi ville detta och har skrifvit derom i sin
sköna lilla bok för folket: "Leinhardt och Gertrud."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
