Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. I Genève. Grefvinnan de Gasparin. Merle d’Aubigné. Arve och Rhone. Mont Salève. Hjelten i skådespelet. Besök i urmakare-verkstäder. Fruntimrens arbete. Arbeterskan. Kyrkor och kyrkliga förhållanden. Intellektuelt lif. Genève ”de ogifta fruntimrens paradis.” Calvins ”Institutions.” Jargonant. ”De lefvande vattnen.” Familjelif. En ny blomma. En gammal Calvinist. Gamla och nya Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•203
framgång, som gör att så många ädla sinnen, så många
tänkande, allvarliga menniskor dragas till dess kyrka ? Ty
att det skulle vara blott de fel och villfarelser, som
uppräknas, det vore att förorätta sannolikheten och
menniskonaturen. Borde man ej undersöka om icke inom denna
kyrka finnas läror, som reformeus kyrka alltför hastigt
förkastat, och som hon måste upptaga och förklara för att
kunna öfvervinna den romerska katholska kyrkan genom
att sjelf blifva i högre mening katholsk, d. ä. allmänlig,
alltomfattande?! — Jag har länge anat att. Bådana skatter
för hjerta och tanke finnas i den gamla kyrkan, men nu
vill jag lära något mera bestämdt om dem. Jag vill fråga
Italien ! . .. .
"Det fullkomliga äkta paret’’ makarne Gasparin lärdo
jag känna närmare på allvarligt, godt vis. De bjödo mig
till middagar och soiréer. Jag bad dem då om en "själens
gästfrihet ’, som blott få kunna skänka, men som för dem
ej vore svår, om — de ville det. De förstodo mig i
godhet och skänkte mig stilla stunder i sin familjekrets,
stilla, allvarliga samtal. Vi kommo ej öfverens, vi kunna
ej blifva det i flerahanda ämnen, men jag lärde genom dem
bättre förstå huru mycket godt kan hemtas äfven genom
den åsigt, som troget fäster sig vid bibel-bokstafvens gudomliga
ingifvelse. Jag lärde att hafva aktning härför hos ädla naturer.
Grefve de Gasparin är en ädling, gentilhomme"’ i ordets
bästa och fullaste bemärkelse, och väl värd en begåfvad
qvinnas bela hängifna kärlek. I samtal och discussion är
han oändeligen angenäm. Båda makarne arbeta för folkets
väl, dels som skriftställare, dels som hjelpare och
rådgifvare i dess timliga behof, isynnerhet på deras egendomar;
ty de äro rika och använda ädelt denna rikedom. Måtte
många finnas, som likna dem!
Jag måste nu säga litet om en medborgarinna i
Genève, icke det ringaste lik grefvinnan de Gasparin, ej heller
andra vackra Genèver-damer, — men som herskar der
enväldigare, än någon af dessa, nemligen — ’La Bise Noire.’
Hu! det går kallt genom själ och kropp när jag blott
tänker på henne och minnes hennes regemente under de sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
