Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. I Genève. Grefvinnan de Gasparin. Merle d’Aubigné. Arve och Rhone. Mont Salève. Hjelten i skådespelet. Besök i urmakare-verkstäder. Fruntimrens arbete. Arbeterskan. Kyrkor och kyrkliga förhållanden. Intellektuelt lif. Genève ”de ogifta fruntimrens paradis.” Calvins ”Institutions.” Jargonant. ”De lefvande vattnen.” Familjelif. En ny blomma. En gammal Calvinist. Gamla och nya Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•207
professor Amiel — och ett fruntimmer. Jag får ej nämna
hennes namn, men det får jag dock, vill jag dock säga, att mera
upplifvande än näktergalens sång var för mig umgänget
med denna ande, som blickade omkring sig så friskt och
fritt, med detta hjerta, som egnat sig så helt och fnllt
åt verk af upplifvande och liugsvalelse. Att Genèves
qvinnliga ungdom inom alla klasser under do sednare åren
fått en ny impuls till framåtgående och christlig
samverk-samhet, derför har man att tacka detta kärleksrika hjerta,
denna klara och kraftiga, organiskt verksamma själ.
Om aftnarne i vårt hem lästes högt. Louises och
Nancy’s friska röster gjorde läsningen dubbelt angenäm.
De båda unga systrarne hafva hvar sin egendomliga gåfva,
hvarmed de försköna lifvet för sig och andra. Jag läste
mycket med Louise och vi gjorde långa vandringar. Jag
gjorde bekantskap med de stora schweitsiska naturforskarn.e
Haller och Bonnet i deras skrifter och brefvexling. Ty
dessa vetenskapsmän voro vänner och förenade ej blott
genom sin vetenskap, utan äfven genom sina religiösa
öfvertygelsen Det är af stort interesse att se deras
brefvexling under Hallers långa sista sjukdom och bådas
iakttagelser öfver bönens makt. De analysera den såsom cn
naturprodukt. ’ Den stillar mina plågor , skrifver Haller,
"den ger mig hvila under de sömnlösa nätterna och frid i
en oändligt kärleksfull faders famn."
Bonnets "Palingdnésie" blef mig en dyrbar skatt.
Hitintills hade jag ej sett en naturvetenskaplig förklaring af
de mig så dyrbara orden: ’ prediker Evangelium allom
krea-turom!" icke en genomförd, på djurslägtena lämpad
tolkning af Pauli lära i llomarebrefvet Cap. 8. v. 21 — 22.
Bonnet blef tidigt blind, i följd af sina ansträngningar vid
observationen af vissa små djnrslägtens fortplantningssätt.
Men huru mycket mer seende förblef han ej, än de flesta
med friska ögon ! Hans "Palingénésie" är ett svar på många
djupa själars tysta, bekymrade frågor.
Maine de Birans biografiska anteckningar, utgifna
af Ernest Naville, utkommo under denna tid. Jag har
sällan läst en biografi, som mera än denna ger ämnen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
