Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8a. Neuchâtel. Ett hem på höjden. Charles Secrétan. Utflygter. De industriella högdalarne: Chaux de Fond, Locles och Travers. Ön S:t Pierre. Federalfest i Bern. Åter vid Leman. Chamounix och S:t Bernard. Hvila vid ”de lefvande vattnen.” Sista dagar i Schweitz. Monte Rosa. Till Italien!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•241
dagsljuset och der allt är tyst och mystiskt. Men icke
länge. Solen gick fram "som en brudgum utur sin
kammar, lik en hjelte som gläder sig att löpa vägen."
Dagen blef skön, ehuru ej fullt klar. En lätt rök-slöja
hvilade öfver höjderna; ingen fläkt rörde sig. Mon Leman
hade aldrig varit liffullare. Ångare kommo och ångare
gingo, sänkande såsom hälsning till hvarandra i förbifarten
de stora röda flaggorna med hvitt förbundskors ned mot
de blå vågorna, hvilka de syntes kyssa. Lifvet på Leman
och dess stränder är för uärvarande en daglig fest. Den
förhöjes af många höga eller namnkunniga resande,
konungen af Belgien, ryska storfurstinnor, marskalk Pelissier,
(Sebastopols-besegraren), den franske filosofen Cousin,
och jag vet icke allt hvilka ryktbarheter från främmande
länder. Nejden, der fordom folken sammandrabbade i
blodiga strider, har blifvit den der de företrädesvis samlas i
glad och vänsäll njutning af lifvet. Öfverallt är folket i
rörelse för att se och förlusta sig. På alla håll flaggas
och saluteras. Oändligt skön är ock i denna stund
åsynen af dessa rika stränder. Efter några goda regnskurar
grönskar allt å nyo. Fruktskörden är nästan lika ymnig,
som sädesskörden varit, och sedan många år ha
vingår-darne ej varit så rika på drufvor. Det. är en allmänlig
välsignelse på jorden. Jag sände under förbifarten
tacksamma afskedsblickar till de flera ställen, der jag njutit
lifvet med naturen och menniskorna, stundom rönt den
älskvärdaste gästfrihet, St. Préx, Lausanne, Clarens,
Mon-treux!.... De lågo fridfulla, omgifna af sina parker med
valnötsträd — skönaste träd på Lemans stränder. — Så
farväl du sköna, rikt välsignade jord! Må du bära din
skönhet och dina skördar till hugnad för millioner och
vitl-göra mången främling såsom du välgjort oeh välsignat
mig!
I Bex möter oss den vänlige pastor Secrétan och
förer oss till sitt gästfria bord. I Bex sluter sig till vår
lilla flock en tredje ung flicka, som gerna vill so Monte
Kosa, och jag är nu moder för tre unga döttrar, hvilka
Fr. Bremer. Hesa. I. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
