Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
sig hufvudstupa utföre klippan och ned i strömmen, som
flöt derunder — "och blef dödp, säger enkelt den gamle
historieskrifvaren Gilly. Traditionen tillägger, att hon sjöng
sin älsklingspsalm under det hon fördes utföre strömmen.
Dylika uppträden förnyades från sekel till sekel, från
dal till dal. Men våldsamheten af förföljelsen gjorde
småningom det fredliga folket till krigare. De uppreste sig
mot sina förtryckare, de kampade med dem, och
märkvärdiga voro ofta den lilla hopens segrar mot den i antal långt
öfverlägsna fienden. Dessa segrar, trötthet vid don
fruktlösa förföljelsen, förskaffade Waldenserna långa tider af ro,
under hvilka de åter kunde odla sina förödda fält och
vårda sin gudstjenst. Ty faslän några af deras prester läto
sig förledas till affall — åtminstone till det yttre (genom
att bevista Ivatholska mässan), tyckes aldrig en större
mängd af folket någonsin svigtat i sin trohet. Gud hade
anförtrodt dem ljuset, som lyser i mörkret och de visste
att de måste vårda ocli värna detta ända till sista
blodsdroppan. Med märkvärdig klarhet framträder
medvetandet derom i de yttranden, som blifvit bevarade af deras
anförare och Barber.
Så, intill dess den stora protestantiska rörelsen utbröt
i Tyskland och Sehweits. Waldenserna få i djupet af sina
dalar, genom sina återkommande Barber, höra talas om
Zwingli, om Luther, om Martin Bucer och Oecolampadius.
Fulla af fröjd sända de till den sednare — dem närmast
till rummet — denna hälsning:
"Do Christna af Provence*) till Oecolampadius hälsa!
"Som vi hafva förnummit att den allsmäktiga Guden
"har uppfyllt er med sin heliga anda, så vända vi oss till
"eder, förvissade att Guds anda skall upplysa oss genom
"edra råd i många ting, hvilka äro oss fördolda genom vår
"okunnighet och svaghet. — — Ni må veta att vi, arma
*) Detta uttryck äfvensom Waldensernas språk vittnar om en
nära förvandtsknp och kanske äfven blandning med de franska
Albigenserna. Ty nu, och redan i "la noble Leij<;on" är
Waldensernas språk en fransk dialekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
