- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Andra delen; Italien /
39

(1860-1862) Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

af husets döttrar till hustru åt sin gudson, hvilken han
presenterar. Fadren svarar att "tillbudet är hedrande och
att denna önskan skall uppfyllas, samt hoppas att det skall
blifva till de båda unga personernas lycka." Han går
derpå in till sina döttrar och hemtar en af dem, men icke
den rätta. "Är det denna, som er gudson önskar sig?"
frågar fa«fren i det han med sin dotter vid handen
kommer ut i sällskapsrummet. "Denna — svarar artigt
talomannen — skulle säkert göra min gudson mycket lycklig,
men — det är icke hon, som är föremålet för hans val."
Den unga flickan, hvars erbjudande blifvit mött med afslag,
går då ut med fadren, som återkommer med en annan
ungmö vid handen, och säger: "det är törhända denna,
som vunnit er gudsons tycke?" "Denna — svarar
gud-fadren — skall göra en annan man lycklig; men det är
icke heller henne, hvars hand vi begära." Fadren går åter
ut och kommer in med en ny, som utkomplimenteras på
samma vis. Om han icke äger mer än en dotter i huset,
så lånar han sig döttrar för detta tillfälle. "Jag sjelf’’,
sade skrattande det glada, unga fruntimmer, som berättade
mig dessa upptåg, "har många gånger blifvit utbjuden och
fått afslag på detta vis." Ibland bjuder den skälmska
fadren ut en ungmö, som redan är förlofvad och hvars
fästman är bland de närvarande. Denne träder då fram med
protest emot detta tilltag "eller misstag." Slutligen
kommer dock den rätta bruden fram. som då är klädd i sina
flick-kläder. Fadren frågar: "är denna den rätta?"
gud-fadren svarar: "Ja, denna är det!" Fadren säger då:
"Välan! Jag gifver eder henne med heder och godt rykte,
"och beder er att ni behållen henne dervid; och i
synnerhet att ni bevaren hennu för orätt ("que vous la
preser-"vez de tort"). på hvilket uttryck lägges stark tonvigt.
Gudfadren mottager hennes hand och lägger den i
brudgummens. Han förer henne till sin fader, som är den
förste att omfamna och välkomna henne. Bruden går
derpå ut för att ikläda sig sin bruddrägt, en svart klädning
med Ijusgredelint förkläde — de förmögnare bära ett hvitt.
På den hvita Waldenserhufvan sätter hon en krans af friska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/2/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free