Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
"att styra en vagn med fyra hästar i utförsbacke. När jag
"hunnit målet och det begynner gå uppföre då — skall
"jag köra långsamt.’’ Mångaovänner och mycken fiendtlighet
har Cavour mött och möter alltjemnt under denna
framfart. Man utöser öfver honom emellanåt i kamrarne de
värsta beskyllningar. Men de bry honom föga. Han
lyssnar till dem lugnt, stundom med ett sardoniskt leende,
stundom med ett så godmodigt uttryck, att det borde
afväpna motståndarne om något förmådde afväpna
parti-bitterheten, synnerligen i Italien. Men den må afväpnas eller
icke, Cavour förblir lika lugn. Man ser honom på
promenaderna vandra, sorglöst hvisslande och lekande med sin
käpp, hälsande vänligt på bekanta och med en uppsyn
såsom hade han ingenting i verlden att göra utom att gå
och se. sig omkring. Så bör en statsman vara till sinnes,
— om ban det kan. Arbete lärer alltid varit hans lust
och är än i dag hans enda kärlek. Sjelfva smädelsen har
icke kunnat åtkomma hans seder eller karakter. Hans
vänner berömma hans hjertas godhet. Hans ovänner hafva
aldrig erfarit hans hat.
Den 2 3:dje Oct.
Förliden söndag hade jag glädjen höra evangelium
förkunnas för stora och små i din vackra nybyggda
Waldensiska kyrkan härstädes. Det var, om morgonen för
söndags-skolans barn, om eftermiddagen för allmänheten,
båda gångerna af M:r Meille, och på detta Italienska språk,
som synes enkom skapadt till att vara tolk för hvad lifvet
har mest skönt och innerligt. Gudstjensten stördes något
af katholiker, som kommo och gingo gapande och
undrande på hvad som föregick i kyrkan. En gubbe gick
omkring predikstolen, bekikande den och predikanten såsom
om han beskådat ett underligt djur. Det är icke lång
tid sedan de mest befängda föreställningar om
Waldenser-ne voro gängse bland den lägre katholska befolkningen i
Piemont, ocli man ansåg deras tro icke hafva något att
göra med den christna. Först efter emancipationen 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
