Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Nyårstankar. Romantiska preludier. Festligt lif i Rom. Tiggarne. ”Museo Christiano.” Afton i Palazzo Farneze. Propagandans fest. Köld och snufva. Utsigt från Capitolium. Carnevalen. La Grippe. Beredelse till Fastan. Påfligt Jubileum och påflig matsedel. Soirée hos Grants. Kardinal Antonelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
lära känna det sätt, på hvilket den flitige och tålmodige
fornforskaren letat sig till sammansättningen af åtskilliga
grafskrifter, som han funnit förströdda och sönderslagna i
små bitar.
Af mina sällskapsaftnar minnes jag synnerligen en hos
neapolitanske ministern, i Palazzo Farnese, under hvilken
jag underhölls så angenämt af en Ligurisk grefve ***, att
aftonens timmar syntes mig vara minuter. Jag har glömt
hans namn, men hans samtal, rikt af fina och träffande
observationer, lysande och flödande likt en fortsatt
improvisation, det glömmer jag icke, och för att bättre minnas
vill jag anteckna derur några yttranden öfver Italien och
italienarne:
"Italiens folkslag af vidt skiljda ursprung hafva dock
"genom klimatets och naturens öfvermäktiga inflytande fått
"en viss enhet, en viss karakter. Solen har liksom
sammansmält dem till en nation; — men den behöfver ännu
"lång tid för att mogna. Neapolitanarnc framställa på en
"gång naturlifvet i dess fullhet och tankens lif i dess
intensitet. Det förra framställes af folket i dess
hvardags-"lif och visor. — man träffar ofta improvisatörer af båda
"könen — sol-lifvets culmination. De rika och förnäma
"deremot älska att sysselsätta sig med lärda studier,
isynnerhet philosophiska. Italiens förnämsta philosopher, Vico
"och, i sednaste tid, Galuppi, voro neapolitanare. Nutidens
"neapolitanska ungdom af de förnäma klasserna idkar dessa
"studier för sitt nöje och till tidsfördrif, men tänka alls
"icke på att dermed upplysa verlden. Tyskens håg till
""Weltverbcsserung" finnes icke hos dem. Dc älska att
"hvila och njuta, och Tysklands store Hegel hjelper dem
"äfven dertill. "Questo Hegel, quanto e graziciso!" sade en
"ung neapolitansk grefve om den store, för mången
bals-brytande tänkaren.
"Denna kärlek till philosophiska studier synes
neapolitanarne hafva ärft af grekerna, som i stort antal
utvandrade från deras land och slogo sig ned i södra Italien,
i "då "Magna Grecia." I Neapel råder mera litterär
verktamhet, än i Rom; isynnerhet öfversätter man från fran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
