Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•270
mitt förnuft, mitt hjerta, mitt samvete; detta är mitt väsens
grundlag. Stadna i motsägelse är att stadna i helvetet.
Behofvet af harmoni i mig sjelf och i alla ting är en evig
fordran af menniskans högsta, oförgängliga natur, livad
jag antager som evigt sannt har sin grund i denna
fordran.
Tvåfaldiga synas mig således factorerna för
utvecklingen af det menskliga lifvet: Gud, som öfver hvarje nvtt
tidehvarf och hvarje ny menniskosjäl uttalar ett nytt "varde
ljus!" — och menniskan, eller menskligheten, som mottager
och fortplantar det uppenbarade ljuset. Om dettas innersta
tillegnande — det inre ögat — har jag redan talat nog
för att förklara min mening dermed; låt mig nu säga några
ord om målet, som det har i sigte.
Ty mot detta mål ser jag alla menniskor och alla
folk, från äldsta tider, omedvetet eller medvetet sträfva,
och alla visa och alla goda på jorden hafva sökt att för.i
menniskorna närmare det. Man har gifvit det mångahanda
namn; det populärasto i alla tider är sällhet. Profeterna
hade, i hänryckta syner, förkunnat detta mål såsom ett
tillstånd af godhet, skönhet och lycksalighet, ett
härlighetens och fullkomlighetens rike, så för naturen som för
menniskorna, ett tillstånd, under hvilket allt var godt, en
verld af harmonier. Jesus har kallat det Guds rike. Och
allt sedan dess söka hans efterföljare, medvetet eller
omedvetet, att införa det i det menskliga lifvet. Vi hafva alla,
vi som bekänna oss till hans namn, lärt att i bönernas
bön: Fader vår" bed ja om detta rikes tillkommelse på
jorden, såsom det är i himmelen. Och likväl är dess bild
ännu så dunkelt fattad af Christi både synliga och osynliga
kyrka! . . . .
Katholska kyrkan säger sig omfatta detta mål; men
lion skiljer det ifrån det verkliga, allmänliga lifvet, och
stänger det allt mera inom den symboliska anstalt, son.
hon kallar kyrkan. Hon glömmer allt mera — åtminstone
i Rom — att symboler, döda verk och ceremonier ickf.
äro hufvudsak, lion tager skalet tör kärnan. Hon bygger
sköna kyrkor och låter menniskorna — förfalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
