- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Andra delen; Italien /
292

(1860-1862) Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 ti 92

lian skiljde sig från dessa i andra punkter och i synnerhet
i fråga om de våldsamma medel han ville använda.
Mazzini blef rådande i Rom ; den gamla stadens krigiska anda
syntes återvakna. Deu kämpade en bjeltemodig kamp emot
långt öfverlägsna arméer under åtta månaders tid.
Markisinnan af Ossoli — amerikanskan "Margret Fuller" — har
i sina bref bevarat högst dyrbara minnen af denna tid i
Rom, då "Mazzini aldrig sof, men aldrig ett ögonblick
"svigtade; då hans hand var feberhet, men hans blick
sta-"dig, hans väsen fast och lugnt; då unga männer svälte,
"eller dogo på sina poster hellre än att öfvergifva dem; då
"mödrar på bospitalern» kysste sina söners amputerade
lem-"mar; då qvinnorna täflade med männerna i offerlust för
"fosterlandets sak; då man kände sig frestad att tvifla om
"försynen, när all denna kärlek och alla dessa offer visade
"sig vara förgäfves." Ty de voro då förgäfves ! Rom låg
under, de fientliga härarne inträdde segrande, triumvirerna
flydde, påfven återkom.

Men han kom ej mera som den milde, den frid och
förlåtelse förkunnande Pio Nono. Han kom som en sträng,
i flera fall oblidkelig domare. Var det han sjelf eller lians
rådgifvare och minister Antonelli — jag vill tro det
sednare — som vållade, att af alla Italiens stater blef
Kyrkostaten den strängaste i bestraffande af de politiska
förbry-tarne; men alltid, så synes det mig, faller största ansvaret
derför på påfven. Det hade anstått honom, såsom "Christi
representant’ på jorden, att hellre dö än att låta tusentals
menniskor dö eller fängslas för hans skull. Ifrån denna
tid, 1 84 8, sitter Pio Nono lugn på Petri stol, inen lian
älskas ej mer och tron på honom är — förbi.

Och hvad har han väl gjort för att återvinna dep?

När ban uppsteg på den påfliga thronen lofvade han :
"Amnesti (och detta löfte höll han), organisation af
muni-"cipalväsendet, provinsernas representation,
undervisningsverkets förbättring, klostrens reform, revision af lagarne,
"jernvägar, ökad frihet för pressen, en konselj af ministrar,
"borgare-milis, ni. fl. liberala institutioner. ’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/2/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free