Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Ankomst till Neapel. Utbrott af Vesuvius. Lif i Neapel. Oväntad ankomst till Ischia. Fru M* och herr N*. En förtrollad Ö. Prinsessan Ilse och Waldo. Romantiska dagar och veckor. Konungen och drottningen af Neapel. Folket på öarne. Sorrento. Kärlek och oro. Ädel och oädel kärlek. Folkfester och folklif. Vårt hemlif. Maria-dyrkan. Prinsen af Syracusa. Dagar på Capri. Amalfi, Salerno, Pestum, Pompeji. Något förtrolladt. Romanen fortsättes. Huru skall den slutas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30G
undan vid Gaëta jemte sin familj. Folket förhöll sig stilla
och var föga talrikt ute på gatorna, natten var behaglig af
en frisk hafsvind, Vesuvius städse hjelten i det nattliga
skådespelet.
Den l:sta Juni.
Du, som följt mig till den eviga snöns hemvist, följ
mig nu till den eviga eldens, till Plutos och Lokes
glödande rike! Men jag vill föra dig fogelvägen dit och du
skall slippa att, såsom jag, i nära tre timmars tid, under
stark solhetta, skakas på den stenlagda vägen från Neapel
till Portici och sedan derifrån till Vesuvius; ty dithän går
vår färd.
Men gerna ville jag kunna låta dig se taflan, som
utbreder sig under det vi tåga uppföre berget, den stora,
härliga taflan af hafvet med dess segel och öar, af Neapel
och dess omgifningar långt bort mot de blå bergen vid
horizonten. Den är härlig i synnerhet då den, såsom nu,
belyses af solen, som i sin nedgång bröt fram emellan ett
mörkt moln och jorden med en klarhet och kraft, lik en
glödande kärleksblick vid afskedet från den älskade.
Snart kommo vi till lavaströmmen, som lullade
hotande fram genom vingårdarne ofvan Portici. Från
åtskilliga små lius hade redan innevånarne flytt, i några andra
stodo de färdiga att fly. På taket af en välbyggd boning,
midt i en vingård, stod en äldre inan med ett barn på sina
armar, orörlig, blickande på den glödande strömmen, som
långsamt nalkades. Utanför porten låg hästen sadlad och
lastad, väntande. I en fördjupning, mot hvilken
eldströmmen vältrade fram, var en stor samling menniskor, och i
den rörde sig under sång och en mängd brinnande ljus en
procession, bärande tvenne förgylda bilder, den ena med
biskopsmössa pä hufvudet oeh handen upplyftad såsom
påfven håller den då lian välsignar, den andrn af madonnan,
— en liten bild med en ofantlig krona på hufvudet, öfver
hvilket en himmel bars af prester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
